5.9.2018

Hur kan man hinna med så mycket under en helg?

Förra veckoslutet var ett sådant superveckoslut att jag fortfarande är andfådd. Jag vet inte hur det blev så mycket på en gång men så blir det väl ibland. Precis allt var ju roligt men vissa kanske kan föreställa sig vilken mängd meta-arbete helgen krävde. Jag tror nog det var det som var det mest påfrestande för allt vi gjorde var roligt. Direkt efter superhelgen skulle jag ju också på jobb så även det påverkade.

På fredag efter förskola och jobb körde vi till Paradiset där det blev 100-årsfest för hela släkten. Det var 3jorns mommo som firades fast hon inte finns bland oss längre. Jag hann aldrig träffa henne. Men detta jubileumsår var ett trevligt sätt att samla kusiner och småkusiner på samma ställe för att fira. Jag måste säga att jag har haft den stora äran att få bli ingift i en så underbar släkt!

Fundersam i folkmängden.
BÅL!
Dessa hade fart på men hann dricka mycket bål ändå.

Det blev god mat och efterrätt. Och fina programnummer.
På kvällen blev våra barn upphämtade av min mamma och hennes man. Barnen skulle vara där över natten så vi fick tumistid. 3jorn tyckte vi skulle ha en egen kräftis och det var en riktigt bra idé. Vi satt i FEM timmar och åt kräftor och drack vin och pratade. Det var så superbra!





På morgonen fick vi vakna i lugn och ro. Jag vaknade redan klockan sju då barnen brukar vakna men lyckades tvinga mig att somna ännu för en stund. Sedan blev det morgonmål i soffan. Sådant gör vi aldrig när barnen är hemma.

Slurps!
Innan vi hämtade barnen fixade vi lite grejer. Vi stannade också faktiskt på Mäkken för att äta eftersom vi inte hann med någon middag.

På kvällen for jag iväg till en kompis födis- och tuparefest och åkte sedan hem i god tid med sista metron eftersom jag var ganska trött efter den sena kräftkvällen. Det skulle ha varit roligt att fara ut och dansa med de andra men just det här veckoslutet kändes det bara för mycket.
Myspys!

Vita byxor kan användas när man inte har med barnen.
På söndag var det igen dags för en fest, nämligen barnens kusins konfirmation. Jag och kvinnan på bilden nedan stannade i Paradiset med ett gäng barn som vi inte ville föra till kyrkan eftersom ceremonin var så lång. Så det blev riktigt daghemsmeininki där, men det gick hur bra som helst. 

När vi kom till festen smakade skumppan ypperligt.
Hon satt för det mesta och beundrade denna blomma och var fundersam över folkmängden (igen).

Hela kusingänget på rad.

Lite som att vara på picknick.
Så. Det var den superhelgen det. Det ska bli helt skönt med aningen lugnare helger framöver. Men först ska vi ju faktiskt resa!

3.9.2018

Hemmamamman på duun


Idag är en historisk dag. Jag har varit på jobb. Första gången på nästan 1,5 år! Jag kommer att jobba en dag i veckan och Minimelle ska vara med famo de dagarna. 

Det här känns jättebra! Jag får en dag i vuxenvärlden där jag får använda hjärnan lite. Jag får liksom tänka en hel tanke till slut, hahaaa. Jag får en liten inkomst så att jag kan vara vårdledig lite längre. Och barnbarn och farmor får bygga upp en speciell relation. Jag skulle faktiskt aldrig ha satt henne på dagis ännu i denna ålder så svärmor är nog en riktig räddare. 

Dagen gick helt bra. Det kändes mycket underligt att vakna innan alla andra i familjen och börja laga sig i jobbskick. På Järnvägsstationen tänkte jag yra mig in i helt fel tåg men jag hittade fram. Väldigt mycket hade hunnit ändra på jobbet under ett år. Nya byggnader, ombyggen, ny organisation, nytt team etc. Så det blir en del för mig att lära mig. Men jag ser fram emot det. 

Några gånger under arbetsdagen fick jag en underlig känsla. JAG HAR EN BEBIS! Liksom hon har ju aldrig funnits när jag varit i jobbsammanhang. Jag har aldrig jobbat och varit tvåbarnsmorsa. Det är svårt att förklara vad jag menar men kanske någon känner igen det. Liksom att jag har varit så tight ihop med henne alla dagar och så plötsligt sitter jag där på jobbet och märker att det gått typ en timme utan att jag hunnit tänka så hemskt mycket på henne. Underligt. 

Och oj vad kiva det var att komma hem till familjen och FÄRDIG MAT! Oftast är det ju jag som fixar maten färdig tills pojkarna kommer hem från förskola och jobb. Mycket bra!




28.8.2018

Födisen som blev bra till slut

Nå huh huh sådant födisveckoslut det blev. Det började dåligt. Ingen av de jag kollade med kunde komma och dricka födisskumppa med mig i lördags. Det var resor, namngivningsfester, operationer, polttare, andra födisar etc som kom i vägen. Sen orkade jag inte kolla med fler utan tänkte att NÅH kanske det inte är meningen att jag ska fira i år. Skit i det! (Tycks överlag just nu vara story of my life att det mesta roliga man försöker planera avbokas).

Sen på fredag fick jag ett meddelande av en vän som frågade om jag vill komma på terass med henne samma kväll. Jag bara JIHUUUUU JOOO jag får ändå komma ut och träffa någon. Sen höll också det på att gå i stöpet och jag satt på toaletten med tårar i ögonen. För det kändes så eländigt. Men slutligen kom vi ändå iväg. Det var härligt att vara ute på stan, dricka lite mojito och diskutera.

Eftersom födisskumpan inte blev av på lördagen så for jag till stan. Helt ensam. Det är nog något jag saknat, att bara gå på stan för sig själv. I lugn och ro. Det har man ju aldrig tid med nu mera. Är jag i stan så ska jag alltid träffa någon.

Så jag unnade mig sushi och skumppa och sen gick jag och shoppade lite. Har haft klädångest när jag inte köpt något nytt på hela sommaren. Plus att det var bra att dricka lite skumppa innan så fick jag en bra flow där i butiken. Fanns massor fint juh!

När jag kom hem på kvällen så gjorde vi ett byte med 3jorn, han for till stan. Jag hängde med barnen och vi spelade futis. När barnen somnat (senare än vanligt såklart!) skålade jag ännu med mig själv och tittade på Cheeks sista konsert.

Söndagen var sen den riktiga dagen och jag blev väckt med kramar och pussar och fick fina presenter. Sen åt jag frulle i sängen tillsammans med Kevin. Melissa fick inte vara med för hon härjar så mycket.

På eftermiddagen fick vi kaffegäster vilket var roligt! Och till middag önskade jag beställd pizza. Sådant äter vi typ aldrig, ibland på semestern så det blev en riktigt lyxig pizzafest.

På kvällen önskade jag ännu att jag skulle få gå ut och sparka boll med futisdåren. Det var roligt och han är så ivrig. Han fick begagnade futisskor och futiskläder av en min kompis så han är helt ifrån sig nu. Sedan mullrade åskan så vi gick in.

Så visst blev det helt bra fast jag var så ledsen först. Kanske försöker jag ännu få till stånd en födisskumpa om jag orkar. Eller då får det bara vara i år och så satsar jag på nästa år i stället. Hahaa!

Men kolla mina ”uppstoppade blommor” från Maison Helsinki. Hade önskat sådana i födisgåva och fick BÅDE rosa och vita rosor!! Beundrar dem varje dag!



Alla morgnar är inte längre lugna hemmamammamorgnar

Nu har vi börjat vår första hobby med Melissa. Eller visst gick vi ju på mamma-babyjumppa när hon var riktigt liten, men denna hobby är liksom rolig för henne. 

Vi började med klapp&klang i Matteus. Där gick jag också med Kevin när han var liten. Det var mycket nytt där. Nya utrymmen och ny ledare. Det verkade mycket bra. 

Melissa undrade nog ganska mycket var hon riktigt hamnat. Hon bara tittade skeptiskt på meininkin. Hon brukar ju dansa och klappa när hon hör musik och sång. Men nu tittade hon bara storögd omkring sig. Hon är kanske inte heller van med så många bebisar och människor på en gång. Men månne hon inte mjuknar efter några gånger. 

Enda problemet är tiden, kl 10. Hon brukar börja sova sin första dagssömn då. Hon sov 10 minuter i metron. Hon orkade nog sen helt bra men herregud så hon var sömnig på hemvägen. Jag ville helst hinna hem före hon somnade för hon sover så dåligt i vagn. 

Men sen snart när vi övergår till en dagssömn så börjar tiden funka bättre. 

Jag hade nog riktigt svårt att hinna få oss färdiga och komma iväg i tid. Så tisdagsmorgnarna blir lite stressiga. Men inte lika stressiga som måndagsmorgnarna för jag ska jobba på måndagar, hahaaa. En av de saker jag älskat mest under mammaledigheten är de långsamma morgnarna. Sen när man börjar jobba så hinner man nog med att stressa iväg. Uga! Detta blir liksom lite en mjukstart. Alla morgnar är inte längre långsamma morgnar. 

På bilden en trött stirrig unge på väg hem från gung&sjung. Znarck!



22.8.2018

Ett svammelinlägg (om vaccin, barnvagnar, klassträffar och böcker)

Jag tänkte skriva ett vardagligt hej. Så, HEJ!

Min vardag ser ganska mycket ut så här just nu. Agerar stödperson åt en vinglande toddler.
Vi var idag på rådgivningen och allt gick bra. Men det var hemskt när Melissa fick de tre vaccinen. Herregud så hon grät. Hon har nog aldrig i sitt liv gråtit så mycket. Hon är ju en typ som inte gråter sådär värst mycket. Kanske när hon är trött eller hungrig eller om man tar bort någon sak av henne så blir hon ledsen. Men hon har nog inte varit någon skrikbebis. Men detta gråt var som inget jag sett förut.

Det blir intressant att se hur hon reagerar på vaccinen. Hon kan ju ha feber nu i någon dag och sen kan hon ännu efter en vecka få symptom från mpr-vaccinet. Huuuuh det kanske blir tunga tider.

Här sitter hon och är lite sur på bussen när vi kom hem från rådgivningen nyss.
Just nu sover hon i sin säng. Hon vägrade sova på vägen till rådgivningen fast det var hennes päikkäretid. Så jag höll henne vaken ända hem. Får se hur det blir med bara en dagssömn. Vi har ju annars också tänkt snart ändra till att hon sover bara en gång för kvällarna blir så sena. Så det här blev en ofrivillig testdag.




Vad annat. Vår resa närmar sig och jag försöker planera och fixa inför det. Vi skaffade ju en ny resevagn för att få mera saker och rymmas i bilens baklucka. Vagnen blir så liten att den ska gå i handbagaget, men tydligen då inte på Thomas Cook Airlines. De har varit sneakyga och har några cm mindre mått på sina handbagage än t.ex. Finnair.

Jag vill inte lägga den nya vagnen bland kappsäckarna för det finns ju risk att den går sönder. Först tänkte jag att vi skaffar en gammal kappsäck att lägga den i. Eller att vi hyr en skyddsväska på flygfältet. Men varför ska man göra det svårt och betala mera när vi har en gammal vagn som man igen kan slänga in bland kappsäckarna. Den har klarat sig tidigare. Den nya är kiva att skuffa och så, men månne vi nu inte klarar oss i en vecka.

Igår hängde hon på skolgården när det var höstjippo i dagis-/skolhuset.
Och på tal om barnvagn så håller jag på och letar efter en Emmaljunga Scooter att byta vår Super Nitro emot. Jag älskar vår nuvarande barnvagn men den är så himla stor. Just t.ex. i bussar så ryms folk nästan inte förbi den när den är så lång. Så Melissa ska snart få vända ansiktet mot färdriktning. Det har hon ju nog redan i resevagnen.

Och eftersom jag tydligen inte har tillräckligt med projekt och kanske är lite uttråkad under min vårdledighet så drog jag igång en idé om att ha klassträff nästa år. Då är det nämligen 25 år sedan vi började högstadiet (crazy!) så det skulle väl vara dags för en träff? Får se hur mycket folk vi lyckas samla ihop. Om någon har tips på bra ställe att hålla en klassträff på så berätta gärna. Man ska få all mat och dryck därifrån och inte själv behöva fixa med sådant.

Jag blev upprörd av denna. Men var tvungen att sträckläsa. Man visste inte alls hur det skulle sluta.
Jag har läst många böcker i sommar och bara jag publicerat detta så ska jag fortsätta läsa Björnstad som jag började med för någon dag sedan. Försökte läsa den tidigare men kom inte riktigt igång vilket är konstigt för jag har alltid älskat Fredrik Backmans böcker. Kanske är det sportaspekten som tar emot, heh.

Så det var lite allmänt svammel så här på en onsdag. Hoppas ni har det bra!

17.8.2018

Ettåriga Melissa

Här kommer den sista månadsrapporten. Nu är hon ett år gammal. Jag fattar inte riktigt vart året har försvunnit, det har nog gått i racerfart. Samtidigt som jag ser fram emot att hon ska bli lite äldre så vill jag stoppa tiden och ha min lilla bebis en stund till.

Studiofotona är tagna av hennes pappa Björn Fagerholm.


Men hon är på god väg att förvandlas till en toddler. Mycket fart och många projekt på gång har hon hela tiden.



Här kommer hennes favorithobbyn:
- Promenera runt medan någon håller hennes hand. Hon är fem före att börja gå själv.
- Klättra. Upp i sängar, fåtöljer och soffor. Hon kan inte riktigt komma ner försiktigt än.
- Leka kuckuuleken. Ofta på hennes eget initiativ. Hon lägger händerna för ögonen och då är det meningen att man ska leka.
- Visa var lampan är och sedan applodera åt sig själv för att man är så smart.
- Applodera åt sig själv alltid när man berömmer henne för något.
- Titta på Kevins futiskort. Kevin är mindre glad över denna hobby.
- Försöka komma åt ipadar och telefoner.
- Vara där Kevin är. Hon är ett stort Kevinfan.
- Klättra och gå i trappor.
- Bläddra i böcker med papperssidor. Behöver inte ens finnas bilder, bara det är papperssidor.
- Ha händerna i Kevins skor/crocs och krypa runt med dem. Nu har hon också börjat använda mina och 3jorns skor för detta.
- Gå omkring med gåvagnen i racerfart. I förrgår lärde hon sig backa, dvs. gå bakåt med vagnen.
- Hon är galen i bollar. Vilket är aningen humoristiskt när Kevin spelar futis och hon försöker komma åt hans boll.



Att vara ute med henne är aningen trevligare nu för hon ska inte konstant äta sand och stenar. Men lite måste hon smaka ibland. Helst ska hon promenera runt och man ska hålla i hennes hand. Hon kan stå utan stöd ganska långa stunder om hon inte märker det. Och sen när hon märker det så får hon ett stort smil i ansiktet för hon tycker att hon är så skicklig.



Hon trivs helt okej i vagnen fast hon har inte varit vagnbunden så mycket i sommar. Att åka bil däremot har blivit lite jobbigare. I SYNNERHET om Kevin inte är med på bakbänken. Då är hon mycket olycklig.



Hon äter med god aptit. För tillfälle kan man mata henne burkmat om man ger en egen sked åt henne och hon får försöka äta med den själv mellan varven. Hon börjar bli ganska duktig med skeden och jag tänkte ge henne egen gröt någon morgon och se vad det blir till. Hon gillar att äta själv med händerna och äter riktigt bra. Vissa maträtter går ner bättre än andra. Hon äter nästan alltid samma mat till middag som vi. Till lunch får hon ofta burkmat för jag äter sådant hon kanske inte äter.



Vi har börjat blanda vanlig mjölk i ersättningen. Men nätterna har blivit ganska dåliga de senaste veckorna så jag funderar om det är mjölken som stör. Har nu testat både vanlig mjölk och luomu. Funderade på att testa laktosfri och se om det har någon skillnad. Hon hade ju lite förhöjda värden då för några månader sen när någon mjölkallergi testades med blodprov.



Det kan också hända att hon håller på att få tänder, men alltid har inte värkmedicin hjälpt.



Hon sover två dagssömner men de håller på att bli kortare och kortare. Efter vår Mallorcaresa tror jag att jag ska börja köra in en dagssömn. Jag har nu några gånger satt henne i sängen och sova den första sömnen och hon har sovit riktigt bra då. Så kanske det är obekvämt att sova fastkedjad i en vagn?



På nätterna vaknar hon för att gråta. Ibland tystnar hon själv efter en liten stund och fortsätter sova. Men ofta får vi gå in, sätta tutten i munnen, paja eller ge vatten. Känns surt att nätterna blivit så dåliga när hon tidigare varit en bra sovare och vi redan haft hela nätter. Jag tror vi måste ändra en aning i kvällsrutinerna så hon får mjölken lite senare, för jag tror hon håller på att få en sömnassociation. Men vi får hoppas att det här är bara en FAS! Men ibland överaskar hon med att sova en hel natt, som förra natten.

Även dessa utefoton är tagna av Björn Fagerholm.


På tal om FAS. När vår semester började så var hon ju plötsligt helt fast i mig. Ville hela tiden vara nära. Det höll i sig hela semestern, över en månad alltså. Men nu känns det som det lite lättat. Hon kan ibland vara i sitt rum eller i vardagsrummet för sig själv fast jag är i köket.



Och på tal om köket. Att laga mat just nu är lite utmanande. Hon står nämligen i benen och vrålar för hon vill upp i famnen och se vad som pågår där uppe på spisen. Hon älskar att sitta i famnen och titta på matlagningen men det är ju lite svårt att göra allt med en hand, fast jag har blivit ganska duktig på det. Men i något skede börjar nog armmusklerna krampa och jag måste sätta henne på golvet och hon blir jättesur och sårad.



Hon pratar mycket men inte riktiga ord. Hon kan säga ma-ma-ma-ma. Kanske betyder det mamma? Vem vet.

Träning pågår.

Hennes tidtabell som ettåring är ungefär:
07 Väckning
08 Frukost
10 Mjölk + dagssömn
12 Lunch
14 Mellanmål
14:30 Mjölk + dagssömn
16-17 Middag
19 Kvllsmål
20 Natinati

Halåå halåå! Hon vet ungefär vad man gör men en telefonlur.

Vi hade tänkt börja på Matteus musiklek nu i slutet av augusti så att vi har någon hobby en dag i veckan.

Hon gillar vatten och jag tror att hon snart ska få besöka simhallen för första gången.

Hon verkar just nu acceptera Famo och Momi ganska snabbt som skötare. Vilket är bra för hon ska från och med september skötas av Famo en dag i veckan. Och så övernattar hon ju hos Momi nu som då. Momis man tittar hon däremot på från ett säkert avstånd.

Hon har fått sitt första pass.

Jag fyller i måtten efter rådgivningen som är nästa vecka. Det känns som hon vuxit väldigt mycket under sommaren.
EDIT: 74,7 cm och 10,7 kg.

På väg på kalas.

Och promenaden fortsätter. Och fortsätter. Och fortsätter.

En Titanic-moment i lekparken med brorsan.

Födisfrukost på stranden.

Hon hittade ett par skor igen. Vi har skor överallt i lägenheten. Hittade min ena löpsko i vår säng här om dagen. Och Kevins crocs i leksakskorgen.

EN BOLL!!!! MÅSTE SPRINGA SNABBT EFTER!!!

Hon står och väntar på service. Hon älskar att man skuffar gåvagnen och hon står i den. Men hon gillar också att promenera runt med den själv.