15.6.2010

Om Michael Jackson

Nelonen sände precis Oprah remembers Michael Jackson. Oprah hade fått möjligheten att 1993 besöka Neverland för att intervjua Michael Jackson. Intervjun sändes live och miljoner människor tittade på den direkt sänt. I Oprah remembers Michael Jackson blickar hon tillbaka till intervjun som hon fick göra för 17 år sedan.

Michael Jackson brukade inte ofta ge intervjuer vilket säkert är en orsak till alla spekulationer i pressen. Oprah frågade honom saker som andra inte frågat, t.ex. om hans hudfärg och hur den blivit så ljus, hans plastikoperationer och varför han alltid för handen till skrevet.


Det var jätte intresant att se intervjun eftersom jag inte har sett den förut. Jag förstår att Michael inte har haft något lätt liv och som han själv berättade så var hans pappa väldigt sträng och t.o.m. elak. Med en sådan uppväxt som Michael hade så kan ingen människa bli riktigt normal.


Det jag inte förstår är hur föräldrarna aldrig lät barnen vara barn. Kunde de inte ha fått ta lite semester från jobbandet och leka i parken med jämåriga eller göra något som barn normalt gör? Som jag förstod det på Michael så var det alltid turnéer, inspelningar och träningar som gällde. Han var dessutom ett väldigt ledset och ensamt barn.


Sen å andra sidan är hans uppväxt en stor orsak till att han blev så stor. Han fick jobba reven av sig vilket resulterade till att han blev en verkligt skicklig låtskrivare, dansare och uppträdare.


Jag har alltid älskat Michael Jackson, hans musik och hans bränd. Jag hade flera av hans skivor och jag minns då vi gick i sexan och lyssnade på Heal The World och gjorde en koreografi till den på ett hemmadisco. Jag har alltid tyckt om hans material, även om det nyare inte alltid gick hem hos mig. Låten Scream berörde mig verkligt mycket fast den melodiskt inte var min typ. Han ville säga något, hade ett budskap.


Jag minns också då jag såg honom live och livs levande på Olympia stadion. Det är något jag aldrig kommer att glömma. Måste dessutom vara en av de finaste ögonblicken i mitt liv. Jag kommer också ihåg i gymnasiet då vi uppträdde med Anton Sjöströms (R.I.P) koreografi till HIStory inför hela skolan på en skolavslutning. Det var verkligen roligt och en fin upplevelse att minnas.


Pressen har skrivit mycket om Michael. En del är säkert sant men mycket är också lögn. Jag har aldrig riktigt orkat bry mig om vad som skrivs om honom eftersom det är hans arbete jag beundrar. Jag tycker inte att jag har något med hans privatliv att göra. Jag blev verkligen ledsen då jag fick höra nyheten om hans död. Riktigt ledsen. Vi kommer aldrig att uppleva ett lika stort fenomen som han, Lady Gaga kanske försöker sig på något liknande, men jag tycker inte hon är nära på lika begåvad som Michael.

Jag brukar vara ledsen över att jag inte "fanittar" någon sådär väldigt mycket nu mera. Men när jag tittade på programmet insåg jag att jag nog fortfarande "fanittar" Michael. Hej jag heter Cia och jag älskar MJ.

Ei kommentteja :

Lähetä kommentti

Roligt att du kommenterar!