29.1.2011

Vila i frid

Man skulle ju helst vara glad och ha roligt i livet. Konstant. Men tyvärr är det inte så. Då vi semestrade i Egypten nåddes vi av ett dödsbud hemifrån. Allt känns så overkligt. Att den människan inte längre finns. Hur är det möjligt?

Det kommer att vara overkligt en längre tid. Men att se dödsannonsen är nog ett steg närmare förståendet. Lite som ett slag i ansiktet. Man blir överraskad, men ändå inte. Kan inte riktigt förklara vad jag menar.


Idag ska vi på begraving. Jag har en klump i halsen. Jag har inte varit på begravning på säkert 15 år. Vet inte hur jag kommer att reagera. Men på ett sätt känns det bra att få säga ett farväl, fast man egentligen inte vill det.

Vila i frid K.

3 kommenttia :

  1. Jag vet. Det är helt galet att någon som precis just funnits helt plötsligt är borta. Krafter till dagen! Kram

    VastaaPoista

Roligt att du kommenterar!