21.5.2012

Tvåspråkigheten en gåva

Jag har redan länge tänkt skriva om tvåspråkighet. Tvåspråkigheten är en fin gåva som jag fått av mina föräldrar. Min mamma är finskspråkig och min pappa talar svenska. Jag har gått på svenskspråkigt dagis och i svenskspråkig skola.

3jorn däremot är från en svenskspråkig familj som levt i en svenskspråkig trakt. Finska har alltid varit svårt för honom och det kan jag förstå. Jag vet inget om finsk grammatik, jag bara hör vad som är rätt. Då man kommer ut i arbetslivet så behöver man ofta kunna finska. Det kan vara väldigt svårt för en svenskspråkig som klarat sig på svenska och engelska.

I januari 2011 började 3jorn och jag av någon underlig orsak tala finska med varandra. Som ett språkbad. Och så har det fortsatt. Nu märker vi inte ens om vi talar finska eller svenska och 3jorns finska har förbättrats väldigt mycket och han har mycket lättare att använda språket.

Mitt modersmål är svenska. Men jag har beslutat att jag ska tala finska med KarateKid. Det kommer att kännas konstigt till en början men det känns som det är en fin gåva jag kan ge mitt barn som underlättar hans liv i framtiden. Hans starkare språk kommer alltså till en början att vara finska men svenskan kommer han så småningom att få av sin pappa, släktingar och dagis.

Samtidigt kommer min finska att hållas starkare. Jag började redan tappa ord för några år sedan då jag använde finska väldigt sällan. Det blir en liten utmaning för mig att också lyckas hålla min svenska stark och kunna utveckla mitt språk.

Läs Johannas juttu i HBL om en tvåspråkig familj som tänker lite lika som vi.


8 kommenttia :

  1. Jag sätter en tumme upp (som om det skulle behövas). Det jag trodde skulle kännas konstigt, det var att jag inte längre skulle prata samma språk som min man efter att den lille anlände i familjen. Men, det är inte något jag hann tänka på efter att barnet kom - det underlättas dessutom av att min man också kunde en del svenska redan då jag "bytte språk" och nu för tiden, efter dryga två år med barn, är mannen också så gott som tvåspråkig. Alla vinner!

    VastaaPoista
  2. Sådär har vi också tänkt göra om vi får barn, att min man som är tvåspråkig byter till finska! Jag tycker det är en otroligt fin gåva man kan ge sitt barn, och bara man är konsekvent i början tror jag det fungerar utmärkt. Kanske får jag också lite bättre finska på köpet :)

    VastaaPoista
  3. Absolut det finaste man kan ge är ett språk! Min fd var finsk men pratade svenska .. han tyckte då inte att han skulle prata finska med dottern. Dottern är nu ganska sur på honom för att han inte gjort det och det har hon all rätt att vara tycker jag. Det skulle ju varit så enkelt..
    Själv kan jag inte heller finska .. inte alls. Någon skulle nog kunna sälja mig på torget med det språket, men något som jag kan är teckenspråk och det lär jag mina barn, alla tre. Den äldsta har varit med på kurser och sen använder vi det mycket hemma istället för att ropa om vi står långt från varandra .. genom fönstret om en är inne och den andra är ute. Våra twins kan också en hel del tecken redan .. så jag tycker det är jätte skoj!☺
    Har man ett språk, vad det än är så ska man absolut lära det till sina barn. Man har alltid nytta av att kunna många språk!

    VastaaPoista
  4. Jag funderade länge på detta före Elliot föddes. Men bestämde nog snabbt att vi båda talar svenska. Min finska är stark och vi talar för det mesta finska med mina föräldrar och min systers familj är helt tvåspråkig. Jag tror/hoppas på att E kommer bra att lära sig finska även om vi inte talar det dagligen med honom. För våra vänner och familj talar ju finska :) men man får se ..

    VastaaPoista
  5. jo jätte bra!
    vi är ju båda svensk språkiga även om kjell kan finska, men svenska är vårt känslo språk men vi sätter ju pojkarna på finskt dagis

    Tina

    VastaaPoista
  6. Min pappa är tvåspråkig (fammo var helfinsk) och jag tycker det är SÅ synd att han inte pratade finska med oss barn då vi var små..!
    =(

    Språk är verkligen en gåva, och jag skulle gärna sätta mina framtida barn i finskt dagis/skola just för att varken jag eller min sambo talar speciellt mycket finska. Vi kan våra respektive "Bransch-finska", dvs jag kan prata om hudtyper och vilka krämer som skulle passa till dem och sambon kan förklara hur en motor är uppbyggd.
    Och så kan vi ju lite vardagligt kallprat förstås, men vi känner inte att vi kan uppfostra barn på finska direkt...

    Däremot skulle jag gärna prata engelska med mina barn, just för att jag själv lärde mig engelska då jag var 3-4 år och det är verkligen underbart att kunna prata ett världsspråk obehindrat.

    Så det blir finskt dagis/skola och engelska på helgerna, tror jag... =)

    VastaaPoista
  7. Jag funderade faktiskt på den här frågan nån dag, alltså om du tänker tala finska eller svenska :) Vi hade klart för oss att den andra talar svenska men båda har talat så lite svenska på sistone så det var lite svårt. Min svenska är ändå starkare så det blev jag, mannen hade megasvårt att tala finska när jag talade svenska (vi talar finska sinsemellan) och han frågade redan om vi båda skulle tala svenska. Men jag ville att barnen får båda språken hemifrån eftersom jag har vänner och bekanta som talat bara svenska och de har väldigt svårt med finskan.

    VastaaPoista
  8. Vi har nästan samma situation hos oss. Jag kommer från en tvåspråkig familj och mannen från en svenskspråkig familj (fastän hans pappa ursprungligen är helt finskspråkig-han valde att tala svenska som han lärt sig under studietiden).

    Vi talar mest sinsemellan svenska men även finska med min mamma&släkt. Jag har valt att prata finska med barnen men de skall gå (den ena går redan) på svenska dagis&skola. Vår son är ju snart 3år och talar nu jätte bra båda språken, men förstår att mamma även kan båda. Han talar mest finska med mig och jag talar alltid finska tillbaka. Helt suveränt!

    Det kan kännas konstigt för dig i början men börja bara tala med KarateKid genast då han fötts. Lyssna på finsk musik, läs finska böcker välj att gå på finska "perhekahvilan" om du känner dig&ditt språk starkare då. Efter en stund kommer du inte mera att tycka att det är konstigt. Var bara konsekvent! Jag t.ex. läser aldrig en bok på svenska utan alltid på finska men kan nog sjunga sånger på svenska, men det fattar vår son nog.

    Jag tycker också att det är en enorm rikedom att ge sina barn 2 språk då det går så pass smidigt. Försök bara att själv prata så korrekt som möjligt och inte att blanda så som många gör..."Haluutsä kulta vähän mjölk?" "Mennäänkö sovaamaan?" USH!

    VastaaPoista

Roligt att du kommenterar!