31.8.2012

Chocken efter den första veckan

Nu har jag klarat den första veckan hemma med Kevin. Hur har det gått? Ja, vi har ju överlevt men jag tror jag aldrig varit så trött under dessa två månader som jag är nu. Både fysiskt och psykiskt.

Tidigare kunde man när som helst ge babyn till 3jorn om det var något man skulle göra. Duscha, laga mat, fixa, vila etc, allt kunde man göra lätt. För att inte tala om då svärmor fanns nära till hands. Då hade vi korta tider av vuxentid. Man kunde dricka kaffe ute i solen på tumis. Kanske vila och kramas och berätta hur mycket man älskar varandra.

Men den här veckan. Jag är helt slut. Jag märker det bäst på att jag är irriterad konstant. Jag orkar inte riktigt föra en diskussion utan vill helst bara vila. Jag mår lite dåligt av flyttkaoset runt oss och blir irriterad på att vi reder upp det så långsamt. Det finns en miljon saker som borde göras och när man har en stund ledigt så gör man helst ingenting.

Jag borde också komma ut mer. Jag är en sådan som får fel i huvudet av att vara hemma allt för länge. Men jag bara inte vågar fara iväg ensam på dagarna. Det skulle vara så lätt om Kevin skulle trivas i vagnen. Och ärligt talat har jag denna vecka prioritetat hemmet.

Jag är också lite orolig över Kevins sovande. Folk skriver att deras babysar kan sova 4 timmar på dagarna. Kevin sover högst en. Han somnar flera gånger men vaknar ofta 10-20 minuter efter att han somnat. En powernapbaby. Så man får inte riktigt händerna lediga på dagarna.

Jag hoppas verkligen att det lättar med tiden. Jag vill inte förvandlas till en trött fnysande hemmamamma som hatar allt och alla.

9 kommenttia :

  1. Låter bekant..vår nomppa var inte ens sovare hon heller, sov max1h i gången..max..var skit svårt att få henne o sova ens, hon gilla inte heller vagnen o inte att ligga ensam nånstans, hon var bara nöjd fast i en då hon fick mat, vårt problem var ju att hon hade reflux, vilket gjorde att när hon låg på rygg/mage fick hon sura uppstötningar, men sådana som blev i halsen o bränna, hon spuggla ju aldri så hade ju ingen aning om va hon hade, men det var nån sorts silent reflux:( värst va d ju att d tog så länge för oss att förstå hur dåligt hon hade, först senare förstod ja att söka hjälp o ge henne medicin, då börja d lätta, samma me att vi börja ge mat åt henne dom 3mån gammal, o det att hon aldri låg raklång utan alltid hade en dyna under nacken el böcker unger sängens framfötter, i vagnen även så en dyns, o d var lösningen för oss, d e ju vanligt med reflux, men oftast tror man att det "bara" är magen! Då lönar sig att följa med om du ser detta mönster, om beben o hela tiden vill va fast i dig e d oftast för att den söker tröst, trodde d va normalt att ungen vill sitta fast i en typ varje timme men d va d int! Kämppa på!! Tur går sånt o över, nu sover fröken 12h nattsömn o d skulle ja aldri trott för ett år sedan:)

    VastaaPoista
  2. Jag tror det blir lättare bara ni får in en rutin om dagarna när du är ensam. Sen är det ju självklart att allt är lite jobbigare när det är råddigt hemma men det vet du ju att det blir ordning på inom sin tid. Att Kevin inte sover dagtid kan förståss vara jobbigt men min mamma säger att allt blir bättre bara babyn blir lite äldre. Alicia sover bra på dagarna och nätterna men vaknar med 3-4h mellanrum, ändå reagerar man när folk säger att deras baby sov 12h när de var 3 månader, det gör inte vår, men man anpassar sig. Visst har jag också dagar då man bara är slut och vill vila. Då får Peter ta över när han kommer hem. Du får ge Kevin till Björn när han kommer hem och sen fara ut på lenkki ensam eller duscha eller nåt. Lite egen tid! Kämpa på!

    VastaaPoista
  3. Kan du mejla mig? Vi har ett erbjudande!

    terminalglasogon@hotmail.com

    VastaaPoista
  4. Wilma var likadan de sju första veckorna. Därefter blev det sakta mak bättre. Hon sov 8-10 timmar i dygnet, som tur var största delen av det på natten. Men även då vakade vi ibland tre timmar i streck. All den vakna tiden skulle hon vara i famnen. Hon skrek massor! De säger på rådgivningen att det låter som tre månaders kolik då hon skrek 3-5 timmar i streck på kvällarna. Varje kväll! Förra veckan minskade skrikase i, då var hon 14 veckor. Huh. Det kändes som att det inte gick att nämna ordet vagn, då började skrikase. Oj vad mycket tårar jag har gråtit av utmattning. Håll ut och ta all hjälp ni får! Försök ta en stunds promenad på kvällen, själv. Eller en kaffe på terassen i lugn och ro. Varje vecka är ett steg mot rutiner :)

    VastaaPoista
  5. Vår bebis var heller ingen sovbebis på dagarna och det blev 30-45-minuterslurer inne, men sedan upp till en och en halv timme ute, när vagnen rullade (vi har ingen balkong och på vintern vill man röra på sig om man är ute). Nu är hon ett år och sover 1-1,5 en gång om dagen.

    VastaaPoista
  6. Bekant det här med. Alva sov till en början just tio minuters stumpar och när hon var några månader var det 30 min åt gången.
    Men i något skede lär de sig att sova längre, oftast först i vagnen när den är i rörelse (alltså att man genom att vagga får dem att somna om) och sen kanske också i en stillastående vagn men ute sover de flesta bra och bättre då det blir lite kallare.
    Kämpekram!!

    VastaaPoista
  7. Vår mindre har sovit dåligt hela sitt snart 11 mån långa liv och det gick väldigt länge innan han fick någon sorts rytm på dagen. Man visste aldrig i förväg vilken tid han skulle sova eller äta och hur länge, men som tur har han alltid trivts i vagnen även vaken så det har inte varit något problem att gå/åka någonstans. Nätterna är fortfarande väldigt dåliga och sömnskola har inte gett det resultat vi önskat, så få se vad vi ska prova till nästa.

    VastaaPoista
  8. Huh skönt att höra att ALLA andra bebisar inte sover 4 timmars dagssömn :)

    VastaaPoista

Roligt att du kommenterar!