3.8.2012

Den avslappnande middagen

Jag kommer sådär vagt ihåg hur det var att äta middag förut. Det var liksom lugnt och avslappnande. Man åt långsamt och skar maten i små bitar. Man kunde också föra en diskussion men den/dem som man åt middag med.

Det är inte riktigt så. Numera har jag en baby hängandes i tissen då jag äter. Av någon orsak vaknar han och vill äta just då vår middag är färdig. Eftersom jag har endast en arm fri så får 3jorn skära min mat i små bitar (jag känner mig som en fyraåring) och sedan slevar jag i mig maten med en arm.

När både vuxna och babyn har ätit färdigt så tror man att det ska bli en lugn stund. Man gullar med babyn en stund. Plötsligt märker man att babyns kläder är våta. Han har kissat ner sig. Sekunden efter börjar babyn bajsa för kung och fosterland där vid matbordet. Blöjan håller inte tätt så man har bajs i famnen.

Att sådan var vår middag idag.

2 kommenttia :

  1. Och det spelar ingen roll när på dygnet man skall äta så vaknar baby alltid då jag skall sätta mig ner och äta. Lillsyrran som har två små säger att det bara är att vänja sig vid att inte få äta varm mat när man vill mera ;)

    VastaaPoista
  2. Perus. Alva var nog flera månader gammal då vi första gången åt samtidigt (utom då jag ammade och just som du måste ha någon att skära upp maten). Som tur går det om snabbt!

    VastaaPoista

Roligt att du kommenterar!