12.11.2012

Ett maratoninlägg om mat och sömn

Jag tänkte skriva lite om hur det går med Kevins sovande och ätande. Jag har inte orkat skriva om sovandet något desto mer eftersom det fortfarande är väldigt hackigt.

Ni kanske minns hur våra nätter såg ut för en månad sedan. Jag höll på att gå in i väggen och måste ta en time out. Vi måste göra något åt situationen konstaterade vi då. För tre veckor sedan förde jag Kevin till läkaren. Jag ville kolla att han inte har ont någonstans, t.ex. öroninflammation eller något, som gör att han sover så himla dåligt. Dessutom hade Kevin börjat spy i mängder ungefär i 3 månaders ålder. Så jag ville tala om reflux med en läkare.

Läkaren tog som tur mig på allvar. Hon lyssnade och var förstående. Jag berättade också att jag läst ganska mycket om bebisars sömn och att jag inte förväntar mig att han ska sova igenom en hel natt utan att han vaknar, men att väckning med 1-2 timmars mellanrum börjar vara ohållbart.

En mild reflux är ju helt vanlig för bebisar. Jag märkte att Kevin ofta svalde något fast han inte hade ätit. Därför misstänkte jag att något kommer upp också då han inte spyr. Läkaren ansåg inte att han led av någon reflux (liksom mer än vanligt) men hon skrev ut Gaviscon åt oss så att vi kunde testa om det hjälper.

Hon undersökte hela bebisen och sa att allt ser riktigt bra ut och att vi inte ska vara oroliga för hans hälsa. Men hon sa att det är fullt möjligt att Kevin är hungrig och att det stör hans sovande. Hon tyckte alltså att vi kunde börja ge smakportioner för att se hur det utvecklar sig.

Jag har också själv ofta funderat på Kevins hunger. Han verkade vara inne i en dålig cirkel. Han ammade hur länge som helst (en timme var helt vanligt, med 1,5-2 timmars mellanrum), sen somnade han mitt i för han var så trött. Men eftersom han inte hade ätit färdigt så vaknade han snabbt igen till hunger. Så tycker jag att det verkade. Det kändes liksom helt hopplöst.

Alla har alltid sagt att vid tre månader börjar saker och ting lätta, för oss gick det tvärtom.

Vi började alltså genast ge lite puréer åt Kevin. Han fick potatis och morot till att börja med. Senare också plommon och päron för att få magen att fungera. Han har alltid ätit med god aptit och är väldigt glad och ivrig då man matar honom.

Puréerna har gjort att vi fått någon rytm i våra dagar. Tidigare var dagarna en enda dimma av att sitta i soffan och amma och av att försöka få Kevin att sova dagssömn (stå på balkongen och vagga en vagn i evigheter eller vara ute och promenera). Jag hade ganska så ångest. Jag visste inte när mitt barn skulle sova och han ville typ aldrig sova. Nu har vi stigit upp runt kl. 8 (före det har jag ammat honom i sängen). Runt kl. 10 har han fått mat och så har jag ammat honom och sedan har han slocknat som ett ljus. Jag har kunnat klä på honom halaren och har lyft honom ut på balkongen och han har bara sovit. Inget evighetsvaggande och svärande. Han har sovit i medeltal 1,5 timme, ganska ofta 2 timmar. Utan raivareskrik emellan.

Han har fått ett litet mellanmål ca. kl. 14. Ungefär kl 15 har han somnat till sin andra dagssömn, men då måste jag vara ute med vagnen. Den här sömnen är mycket svårare och det tar ofta länge före Kevin somnar. Han sover allt mellan 30 minuter och 2 timmar.

Ungefär 17-18 tiden får Kevin sin middag. På veckoslutet började vi ge Sempers risgröt på kvällen. Det var en kompis som tipsade om det.

Alltid då han får mat så ammar jag honom efteråt. Jag ammar också honom mellan måltiderna. Efter att vi började ge puréer så har han börjat amma 10-20 minuter vilket känns mycket mer humant än de tidigare amningsmaratonsessionerna.

Nå nätterna då? Vi sportar fortfarande med att Kevin ska somna i sin egen vagga. Det går helt okej, men ibland tar det nog ganska länge före han hittar ro att sova. Han har som mest sovit 3,5 timme före han vaknat för första gången (ganska mycket bättre än då han vaknade med en timmes mellanrum). Jag har ammat honom på sängkanten den första gången som han har vaknat och sedan har jag lagt honom tillbaka i vaggan. Ofta känns det att han vaknar av gammal vana för han ammar en kort stund och somnar igen. När han vaknar för andra gången så tar jag honom i vår säng, allt mellan kl. 01-04. Där ammar jag honom från och till och sover själv. Jag får ingen bra sömn eftersom jag vaknar konstant av Kevins rörelser och ljud, men åtminstone känner jag mig lite mer utvilad än då när jag sportade med att han skulle sova i vaggan fram till ca. 05 på morgonen och fick sitta otaliga gånger på sängkanten och amma, ofta i en timme.

Så det finns ännu saker att jobba på. Nattsömnen har alltså inte blivit så mycket bättre (okej han ammar inte mer i 1 timme per gång) men dagarna har blivit bättre i och med rytmen och dagssömnen. Jag orkar mycket bättre med nätterna då han ens sover lite bättre på dagarna.

Vid julen då vi båda är lediga och Kevin börjar vara ett halvt år gammal så tänkte jag att vi skulle testa någon sömnskola. Nu vaknar han ju inte till hunger så i princip borde han kunna sova åtminstone till efter midnatt utan att vakna.

Jag är väldigt glad över att vi beslutade att ge puré åt Kevin. Det var skönt att höra en barnläkare säga att vi bra kan göra det och samtidigt som hon sa det så kände jag att en sten föll från mitt hjärta. Han känns som en gladare och nöjdare bebis och jag har lättare att vara då jag vet att han verkligen får något i sig. Han har också fått riktiga bebiskinder och bebislår, men de försvinner säkert sen då han börjar krypa och röra på sig. Visst är det mer jobb med att ge puréer. Jag har lagat en del själv och ibland har han fått färdig puré (mest plommonpuréen). Det är klottigt (vår sitter ser ut som fan själv och Kevins kläder är fulla med matfläckar) och man måste fundera lite om man far iväg någonstans. Men hittills har det nog varit värt det.

Så jag är hoppull. Hopplösheten som jag kände för en månad sen är nästan borta och livet känns lite skönare och jag känner mig klarare i huvudet.

Glad bebis.

12 kommenttia :

  1. Roligt att läsa att det går bättre! Det är knäppt hur mycket bättre man orkar på nätterna om dagarna går bra. Kämpa på, du är super duktig mamma!!

    VastaaPoista
  2. Har du tänkt på att ge välling på kvällen kanske istället för gröt. De funkade hos oss jätte bra. De drack hellre välling än åt gröt.
    Tessa

    VastaaPoista
  3. Neppe -Tack det samma! :)

    Tessa - Han har nog fått välling också men han äter sin gröt så gärna.

    VastaaPoista
  4. Jag har följt med din blogg en tid nu men aldrig kommenterat tidigare. Vi har också en son som nu är 5 månader, en liten spinkig kille som också har mått bra av att få börja med pureer då han blev fyra månader. I dag var vi på 5 månaders rådgivning och han hade gått upp 900 gram på en dryg månad så det var nog rätt beslut att börja ge lite annat än bara bröstmjölk. Tyvärr gillar han inte riktigt "riktig mat" men Sempers risgröt och frukt går bra. Vi brukar till natten ge risgröten blandat i Nan och ge som välling (har nästan sen födslen varit tvungen att ge lite extra Nan till kvällen då min egen mjölk inte riktigt räckt till). Vår rådgivningsdam sa att vi också kan börja ge kött och fisk och havergrynsgröt (köpte Sempers havergrynsgröt och har testat med att blanda med risgröten) nu då han blivit 5 månader. Intressant hur olika åsikter rådgivningen har, där vi bor vet jag att rådgivarna är av olika åsikt när man skall börja med smakisar men vår sa att vi får börja vid 4 månader om vi vill. Vår kille var också helt redo att börja med mat och är nu en mycket nöjdare kille och framför allt lite rundare om kinderna:)

    VastaaPoista
  5. intressant att läsa hur sömnen och nätterna och allt går!
    jag har också tänkt skriva ner hur det är med Miltons sömn och hur det skiljer sig från hans syster som nu är 3 år.... men i morse har jag stigit upp kl 04 med honom, så får se när jag orkar skriva ngt likadant maratoninlägg som du ; )

    VastaaPoista
  6. Hej! Läser din blogg och känner så med dig. Jag har 3 barn (yngsta 3,5 mån) men känner så igen mig i det du skriver. Man blir liksom aldrig klok på de små liven. Man tror att man blir klokare efter det första barnet men nej.:)
    Höll på att kissa på mig av skrattattack när jag läste om kakkan i halva badrummet. Idag har vi haft en liknande händelse, igen!
    Kämpa på och fortsätt skriva i bloggen.
    Hälsar, P

    VastaaPoista
  7. Hoppas ni får hjälp av en sömnskola. Vi sömnskolade med tassu-unikoulu när vår bebis var åtta månader och det löste inte alla problem, men nätterna blev jättemycket bättre på bara några dygn. I samma veva tog vi bort nappen för det var den som störde våra nätter, men ni verkar inte alls ha samma problem med det. Kämpa på och lycka till!

    VastaaPoista
  8. Har redan länge tänkt kommentera på din blogg. Jag har läst din blogg sedan din graviditet och vill passa på att tacka för dina ärliga inlägg. Det känns som att det är inga förskönade typiska blogginlägg du skriver utan, du berättar precis som det är (till motsatts till vissa andra finlandssvenska mammabloggare). Det är jag tacksam för! Skall själv snart få vårt fösrat barn och suger i mig av alla dina tankar o tips. Annars passar på att fråga om böckerna du skrev om för några månader, det var olika mammaböcker du lånat/köpt? Hittar inte inlägget mera..

    Tack för en bra blogg!

    S

    VastaaPoista
  9. Erica - Vad roligt att ni har en rådgivningstant med den där inställningen. Kevin har ju nog vuxit enligt kurvan men varit ganska liten och spinkig. Jag är lite rädd för vi ska till rådgivningen imorgon. Det ska bli intressant att se vad hon tycker om vårt beslut. Vad roligt att ni fått en nöjdare bebis! Det är nog så skönt :)

    Lillen - Jag ser fram emot ditt inlägg. Jag läser ju nog allt på din blogg men eftersom jag brukar läsa från telefonen så blir kommenterandet ofta bort. Det är så bökigt

    P - Vad roligt att höra att du tycker om min blogg och att jag fått dig att skratta :) Och jo, barn är nog spnnande, just när man tror att man har fattat någon grej så ändrar det igen.

    En Maria - Roligt att sömnskolan har hjälpt er ens lite. Vi ska nog också testa.

    S - Tack för dina fina ord! Jag blir så glad! Och grattis till graviditeten, du har en SÅÅÅÅÅ spännande tid framför dig. Visst är det tungt men ack så fint! :) Böckerna fanns här: http://www.muffinaround.com/2012/09/bibbakund-igen.html :)

    VastaaPoista
  10. Hihii, serkuksilla on nyt ihan sama rytmi. Valitettavasti myös öisin..

    Mirka

    VastaaPoista
  11. Älskar din blogg och dina ärliga inlägg! Tänkte falla av stolen då du skrev att du förskönat - haah! Jag får aldrig nippor av att läsa din blogg - ( man kan få det av vissa mammabloggar, öhöm)

    Det va nån som kommenterade om välling- jag tycker ni ska forts med gröten. Åt oss sades det på rdg att gröt är så mycket bättre ( barnet lär sig tugga) så vi har skippat vällingen helt. Det har gått bra!

    VastaaPoista
  12. Mirka - Hehee vai niin. Vaikka meillä on nyt yhtäkkiä tapahtunut jotain rytmille. Just kun luulin että haldaan tämän. :)

    Heidi - Hahaaa tack ska du ha! Roligt att höra. Jo, jag tror nog vi kör med risgröten eftersom han tycker om den. :)

    VastaaPoista

Roligt att du kommenterar!