27.11.2012

Livet är en fest!

Ett citat från i natt: "Voi v*ttu jag tar snart livet av mig om jag inte får sova!"

Att sådant. Jätte hejsan. Just nu lever jag på att jag får sova en halv natt på veckosluten då 3jorn sköter första delen av natten (det är bort av vår gemensama familjetid på lördagarna eftersom 3jorn sen sover sent. Men ska man sova så ska man sova). En halv natt i veckan!!! Vem helvete klarar sig på det i novembermörknet?!

Jag lever också på vetskapen om att om en månad ska vi flytta Kevin till sitt eget rum och sömnskola honom. God jul liksom. Jag fattar inte riktigt hur vi ska orka hållas starka under sömnskolningen när vi redan är i ruiner. Ja, eller kanske det är mer jag som är i ruiner. Men sen har 3jorn lite semester så han får också sköta om vakandet. Jag har också funderat på att sluta amma på nätterna då. Ett halvt år av detta får räcka. Annars hamnar jag snart in på mentalsjukhus eller något.

De senaste nätterna har jag inte ens hunnit somna själv före Kevin redan har vaknat. Jag har inte ens hunnit somna före jag har varit tvungen att ta honom i vår säng.

Livet är en fest!

15 kommenttia :

  1. Som du vet slutade jag amma om nätterna vid 5 månader då vi också började sömnskolan. Man behöver alltså inte vänta till 6 månader.

    VastaaPoista
  2. nej helsike! ja så där kände jag också med ellen, jag trodde jag skulle gå under. och var säker på att jag aldrig skulle skaffa barn mer.... inte konstigt att sömnbrist används som tortyrmedel. det är FÖR JÄVLIGT när man inte får sova. såna som säger att sömnskola inte är bra eller "barn vaknar för att de behöver ngt, inte för att jävlas", de är alltid såna som har haft barn som sovit.

    VastaaPoista
  3. Nä int är dom alltid sådana som haft barn som sovit, här är en mamma till en snuttsovare av rang men som inte nändes sömnskola typen utan höll ut... det lättade liiite efter 7 månader, vid 10 mån vaknade h*n 2ggr/natt. Sen slutade jag amma helt och h*n började sova hela natten. Trött var jag och tänkte på sömnskola precis varje dag men gjorde det ändå aldrig. Jag förstår dem som gör det, däremot. Jag hade kanske inte riktigt det stödet jag hade behövt för att genomföra sömnskolan eftersom min man under tiden vårt barn var riktigt litet, också själv var sjuk. Så jag orkade inte sömnskola ensam utan väntade ut det. Alla får välja själv. Ville abra säga det här så inte alla dras över samma kam.

    VastaaPoista
  4. Kan tänka mig att det måste vara jättejobbigt! Skulle nog själv ha väldigt svårt att hantera just sömnbristen i längden, och ännu värre skulle det vara med min man. Han klarar inte alls av att sova för lite en längre tid.
    Jag kom att tänka på en sak, när jag läst om er sömnbrist och jobbiga nätter och stunder när det annars bara inte är så lätt att ha ett litet barn. Konstigt nog så brukar de i vår närhet som har barn alltid (eller för det mesta) påstå att det går så bra, så bra när man frågar just hur det går, om babyn sover på nätterna, om de själva får sova osv. Det kan ju inte vara en dans på rosor för dem HELA tiden, eller? Vill de inte erkänna att det faktiskt kan vara jobbigt att ha barn ibland? Eller kanske de inte tycker att man är kompetent att diskutera detta med eftersom man inte själv har barn?!? :O

    VastaaPoista
  5. Strunta i alla goda råd och meningar,ta ungen bredvid dej i sängen och ta fram bröstet så kan han äta medan du sover.då får han ju både närhet och mat och borde ju rimligtvis sova lite mellan varven.opedagogiskt,jag vet,men nöden har ingen lag har jag tänkt då mina bebisar inte velat sova.

    VastaaPoista
  6. Jag hade redan skrivit en ganska lång och rådgivande kommentar, men så läste jag den med mina egna ögon för några år sedan (när vi sov fruktansvärt dåligt och lite med vår dotter) och jag ångrade mig innan jag hann publicera. Så jag säger bara såhär: Jag lider med er. Oj och hjälp så jag lider med er. Det är vansinnigt att inte få sova. Jag hoppas verkligen att det löser sig för er!

    VastaaPoista
  7. Jag tror stenhårt på att babyn klarar sig utan mat nattetid när de är halvåret gamla och får annan mat än tissi dagtid. Vi ska också börja sömnskola vår baby, men sen i januari när han är 6 mån gammal. Maken får så lov att ta lite ledigt från jobbet och sköta nattruljansen ett par nätter medan jag tänker njuta (om jag nu klarar av det, skulle vara bittert att ändå vakna hela tiden som nu) och slagga på soffan. Tsemppiä till er! /Tanja

    VastaaPoista
  8. Jag lider så med dig. Att vara så trött att man vill gråta, spy eller skrika (helst alla tre samtidigt) är bland det värsta som finns. Jag har inga råd, knep eller tips men jag vet precis hur det känns. Hoppas innerligt att ni får en vilsam natt snart.

    VastaaPoista
  9. Stora styrkekramar! Är det möjligt att ändå ta lite time-out? Ifall Kevin ändå äter tuttflaska också? Så att du sku fa ti din mamma o sova eller liknande? Vet nog att karlarna måste få sova för att de jobbar, men ärligt sagt så tycker jag att ni börjar vara i sån jama att det är bättre att din man tar några dagar ledigt, fast obetalt, från jobbet. Pengar e bara pengar, o några dagars lön spelar int i långa loppet så stor roll. Då sku du iaf få en möjlighet att vila ut hos din mamma om nätterna o sen va me familjen på dagarna. Han sku ta två-tre nätter i ett kör, o vem vet, kanske Kevin tillome då sku avvänja sig lite från bröstet. Vet att då man är trött o eländig så känns det hemskt då andra tipsar eller ger förslag, eftersom ni säkert ha prövar allt möjligt redan. Men tyckte bara du då en gång skrev att det gick så bra då då du sov över hos din mamma. Ni finns i mina tankar o hoppas allt börjar löpa bättre. Viktigast tycker jag är att du tar time-out nu. Ingen mår bra av att du är helt i bitar. Stora kramar!

    VastaaPoista
  10. Kämpa, kämpa! Hälsningar från en annan snuttsovare.

    VastaaPoista
  11. Anonym:
    Jag tror stenhårt på att babyn klarar sig utan mat nattetid när de är halvåret gamla och får annan mat än tissi dagtid.

    Jag igen tror INTE att alla barn kan sova hela natten utan att äta då de är sex pyttekorta månader gamla. Jag tror att de ger upp och sover (möjligen) då de märker att de inte får nåt att äta men jag tror att många verkligen behöver nåt litet i nåt skede under natten. Inte fattar de att tanka innan sovdags.
    Våra har ju som sagt vaknat ofta till de varit kring två år. Så denna zombie har inte sovit på sex år. Men sex år av 30 är nu inte så mycket. Inte tror jag heller man kommer att sova i framtiden. Då ligger man sen vaken och undrar var de är och vad de hittar på. ;)¨
    Men ja alla har rätt till sömn och man gör det man kan! Jag har blivit expert på päikkären. Det fick mig att överleva. :)

    VastaaPoista
  12. Hurjasti tsemppiä! Itse en osaa ajatellakaan, miten vaikeaa tuo voi olla, kun oma vauvani nukkuu kohtuullisen hyvin yöllä (pahimmillaan herää 3 tunnin välein, mutta muutama yö sitten nukkui 8 tuntia putkeen). En imetä yöllä, vaan lapsi saa ruokansa tuolloin pullosta, sillä on varmasti merkitystä. Minusta sinun kannattaa tosiaan miettiä yöimetyksen lopettamista, sillä sinäkin olet tärkeä. Minusta tuntuu, että Suomessa imetyshysteria on muutenkin mennyt jo liiallisen puolelle - ja tällä en tarkoita tietenkään sinua, vaan yleistä ilmapiiriä. Nukkukaa hyvin tänä yönä!

    VastaaPoista
  13. Jag är av samma åsikt som Melli,att en 6 månaders bebis behöver få snutta lite på natten.Tanka närhet och få stilla hungern.Mina 4 barn har alla fått äta på natten i den mån de velat tills de varit runt 1,5 år.Jag har ändå inte ammat så länge utan de har övergått till flaska sedan.jag tycker barnen varit lugnare på det viset och faktiskt inte vaknat så ofta heller eftersom de legat bredvid mej.men nu finns det ju miljoner barn i världen och jag har bara erfarenhet av 4 :) alla är olika!

    VastaaPoista
  14. Jag är nu verkligen ingen expert men kommenterar ändå! Tycker annars att du ska strunta i previs varje kommentar om du är så trött att du bara blir virrig. Det kan bli too much av hjälpen också liksom.

    Det var nån som skrev om den där närheten som bebisen behöver och det var det jag ville kommentera. Nu då vår dotter är 11 mån så har jag m'rkt att jag som tur är har blivit mer flexibel och tar inte så stor stress fast jag vet att jag gör "fel enligt böckerna" och jag gör nåt som passar just oss.

    Vi flyttade Liten till spjälsäng först då hon var 8 mån gammal. Orsaken var att vi bodde i en så liten etta och visste att vi sku flytta på hösten- har en 180 bred säng där vi alla tre sov gott om nätterna.

    Vi hade en vagga då bebin var Liten men det blev ganska fort så att jag gjorde det enklast möjligt för mig själv och sov och ammade med bebis i samma säng. Perhepeti alltså, Vilket jag visste har många motståndare och så- MEN vi sov alla bra om nätterna. Liten vaknade för att äta men somnade sen genast om igen.

    Nog fick jag ju mina svackor då jag tänkte att jag vill ha mitt eget parförhållande och min egen säng tillbaka åt de vuxna, MEN så här i efterskott tänkt så har jag märkt att nätterna gick en miljon ggr lättare för oss så här. Mina bekanta som har jämngamla barn talade om att barnen har så jobbiga nätter men våra var så "lätta" för vi sov alla i samma säng.

    Jag tycker inte du ska ändra till perhepeti i det här skedet om ni vill ha vagga och vill flytta honom till eget rum just, MEN det jag tänkte är att man inte behöver tänka allt så långsiktigt. Jag tänkte förr att "fan nu gör jag allt fel, det kommer att bli skitsvårt att ändra på det här" men det har aldrig varit det. Man är flexibel och ser vad som funkar just den dagen och den natten så blir det bra. Jag har blivit en mästare på att peppa mig själv och tänka att det bara är en period det här- som Melli skrev.

    Kämpa på, det blir nog bättre hela tiden! LITA PÅ DET!

    VastaaPoista
  15. Oj jestas så mycket kommentarer! Tack alla!

    Neppe - Kriteriet är väl att babyn få tillräckligt med mat under dagen, 5 mål sade rådgivningstanten. Så vi jobbar mot det och SEN blir det sömnskola! :)

    Lillen - Hahaa jo det är jätte kiva att höra om bebisar som sover hela natten igenom utan någon sömnskola. Vitsi att man kan vara avundsjuk!

    Anonym - Jo ensam orkar man nog inte genomföra någon sömnskola. Man är ju helt slut redan före man börjar! Men tur att det fixade sig med era nätter till slut! Om man bara visste att man måste stå ut så och så länge så skulle man orka längre. Men det här kan ju pågå jätte länge om vi inte gör något åt saken.

    Lilith - Hah! Kanske folk verkligen har barn som sover. Eller då tål de sömnbrist otroligt bra. Om Kevin ens skulle vakna "bara" två gånger i natten så skulle det vara lyx. Liksom istället för fem gånger.

    Anonym - Vi har alltså samsovit till största delen (måste just skriva ett inlägg om det för det är alltid folk som föreslår att vi ska göra det). Funkar inte så bra hos oss :(

    Amanda - Tack ska du ha! Och vad roligt att ni redan sover bättre! SKulle ha varit roligt att veta vad som fungerade hos er dock :)

    Tanja - Oj lycka till! Jag håller tummarna för er!

    Nea - Visst en time out kan jag ta, men det hjälper inte i det långa loppet. Jag har ändå tänkt att 3jorn ska få ha ansvar om de första nätterna av sömnskolan. Så känner Kevin inga härliga mjölkdofter som kan störa hans sovande :) Vilken tuuuuur att 3jorn har lite jullov!

    Melli - Jag tycker igen att 6 år av 30 är ganska hurja mycket. Liksom en sjättedel av livet. Men vi alla tycker ju olika. I något skede kommer ju vi båda att jobba och då måste vi vara skarpa i huvudet. Jag tror igen att det är lättare att försöka fixa till sovandet nu än sedan då bebin tar sig upp och stå eller kanske t.o.m. kan själv komma bort från sin säng. Det är klart att man ser till att matbehovet är mättat. Men ärligt sagt, Kevin KAN INTE vara hungrig två timmar efter att han ätit sin risgröt. Jag vet nu bara det. Och då babyn sover så går det ju inte åt en massa energi heller. Ja, och päikkären har inte fungerat för mig. Jag stressar hela tiden över när bebin skriker till och när jag måste gå ut och vagga honom.

    Bisquits - Kiitos! Joo, mäkin olen miettinyt tuota pulloruokintaa yöaikaan. Jos se vaikka hieman helpottaisi näitä öitä. ja silloin myös mies voi osallistua.

    Anonym - Jo som du sa så är alla olika. Jag tror igen att man kan tanka babyns närhetsbehov dagtid.

    Heidi - Tack för din långa kommentar. Vi har ju allrså sovit i perhepeti länge och det är just det som är problemet. Alla vaknar ju hela tiden av varandra och jag kan aldrig sova en djup sömn då någon ligger brevid och sparkar mig i magen :) Det funkade bättre då Kevin var mindre, fast jag sov väldigt dåligt då också. Och om att göra rätt och fel, det finns ju så himla många olika skolor. Just i sovandet t.ex. de som tycker att man ska samsova hur länge som helst och de som tycker att bebisen gensat ska sova i egen säng. Inte vet man ju vad som är rätt och vad som är fel. Lite som att vissa väljer att helamma till 6 månader medan andra ger mat redan vid 4. Vad är nu sen rätt och vad är fel? :):)

    VastaaPoista

Roligt att du kommenterar!