21.12.2012

Mammarum och äijärum

Jag skulle riktigt gärna själv flytta in i Kevins rum faktiskt. Jag njuter av att gå och lägga mig där om kvällen. Där är det lugnt och tyst.

I vårt sovrum pågår en enda hulabaloo. Vi kan helt enkelt inte fortsätta såhär. Med en bebis som vaknar mest hela tiden och som man just lyckats lugna ner och fått att somna om mitt i natten så börjar mannen snarka lika högt som en trumpet, typ. Och väcker bebisen. Då kan man inte annat än svära.

Så Kevins rum kanske ska göras om till ett tyst och fridfullt mammarum inrett i ljusrött och spets. Så kan vårt sovrum bli ett äijärum där man snarkar, pruttar, spuglar, härjar och skriker.

13 kommenttia :

  1. Ja usch när man inte får sova, jag tror tyvärr att barn är så (inte alla) sover dom inte så sover dom bara inte, Morris har blivit bättre men krånglar nog många dagar i veckan ännu, och han är ju nu 1,4 år , bra är det att sova i skift och ge varann en stund att vila och bra är det ju att du har din mamma att fara till om du vill vila ordentligt ! Min syster älskar mina barn så när vi far dit så passar vi alltid på att lägga oss ner i varsin soffa och lite vila , för vi vet att dom är underhållna till 100%
    Kämpa på och det blir bättre, men det kan ta ett tag, Viggo stiger ännu upp tidigt på morgonen , men han reder sig själv med att sätta på tvn :)
    /Tina

    VastaaPoista
  2. * Älskar att vara med barnen alltså *
    Tina

    VastaaPoista
  3. Precis likadant här! Lägg sen till en katt som jamar och vill ut eller in, så är natten fullbordad!

    VastaaPoista
  4. Tina - Vad tråkigt att det blivit så tungt hos er. Nu vet jag ju inte alls vad allt ni testat för att få honom att sova bättre men jag vägrar ge upp ännu. Kevin är så liten och det finns så mycket som vi ännu inte testat för att lösa problemet. Så vi lever fortfarande i hoppet.

    Anonym - Uuh tur att vi inte har en katt :P

    VastaaPoista
  5. Har redan länge tänkt kommentera här hos dig men det har inte blivit av. Märkte igår att du fär någon månad sedan kommenterat på min gamla papperblogg och frågade lite om våra sömnproblem.

    Har flera gånger tänkt att Kevin påminner om Vincent med sitt sovande. V var också en typisk powenap baby när han var riktigt liten. Jag delar gärna med mig lite om vår resa i sömndjungeln, ibland har det lättat lite och så har det blivit värre igen osv... Har en liten typ som klättrar och river i mig men kanske jag kan maila dig när jag har en lugn stund? Eller så kan jag kanske skriva ett inlägg kring sömn under det senaste året.

    Krafter och kämpa på med nätterna. KÄnner SÅ igen det där med dåligt sovande baby och en man som snarkar. Grrrrrr...

    VastaaPoista
  6. Alla mammor skulle behöva ett mammarum!

    VastaaPoista
  7. pompolina - Hah jag märkte efter att jag hade kommenterat att jag hade hamnat på din gamla blogg. Hittade inläggen via google. Fast jag har ju din nya blogg i min reader :D
    Jag vill JÄTTE gärna höra hur det gått för er! Jag kände igen oss i dina gamla inlägg så det skulle vara roligt att veta hur det har gått och hur det är nu. Du får gärna maila till muffinaround(a)hotmail.com eller skriva ett inlägg. Om du skriver ett inlägg så kanske det finns flera som gärna läser det. Det verkar vara ett allmänt problem med bebisömn. Tusen tack redan på förhand!

    Lillen - ATT man borde. Sen när vi är rika och bor i ett stort egnahemshus så ska jag ha ett mammarum. Fast kanske jag ändå vill sova medmin man, men i mammarummet kan jag göra saker i lugn och ro :P

    VastaaPoista
  8. Nå tungt och tungt, man blir liksom van :) jo lycka till och jag hoppas det går bra! Vad jag menade mest är att när barn börjar sova hela nätter så är det mest för att dom är mogna för det, inga tänder som värker, ingen hunger osv! Men ge upp det har vi ännu inte gjort med Morrisen ännu :)
    Tina

    VastaaPoista
  9. Har mannen din testat på nästejp mot snarkning? Jag testade det precis denhär veckan, och det funkar! Hos oss är problemet tvärtom; det är jag som snarkar o mannen som lider. Tasa-arvo, liksom ;).

    Man kan alltså köpa ett specialtejp på apoteket som lägs ovanpå näsan, liknar lite ett genomskinligt plåster. Det lyfter upp huden så att näsgångara utvidgas just vid det trångaste stället, precis ovanför näsborrarna. Det är faktiskt riktigt bekvämt för ne själv också, då luften passerar lättare. Rekommenderar varmt!
    Nica

    VastaaPoista
  10. Jag har faktiskt funderat på det där - hur i all sin värld ska bebin kunna sova i samma rum som en snarkande man (och ibland kvinna)? Själv sover jag med öronproppar och just nu måste J också använda proppar eftersom hans höggravida fru med övervikt och nästäppa börjat snarka något enormt...

    VastaaPoista
  11. Tina - Bra att ni inte gett upp. Det lät bara lite så på din kommentar. Hoppas han hittar sovro snart!

    Nica -Nå jag har nog tänkt släpa honom till apoteket och visa honom hyllan med anti-snarkningsstuff. Nästejp bör alltså testas. Tack för tipset!

    Catta - Hehehee nå hoppas ni har en mindre snarkare sen efter förlossningen :)

    VastaaPoista
  12. Jag valde att med mitt andra barn inte ta sån stress med hur, var och när han sover.. Han sover ibland en timme på dagen och ibland 3-4 timmar, men det spelar inte så stor roll för mig eftersom som sagt jag har bestämt att inte ta stress över det :) och nätterna så sover han oftast varannan natt bra åtminstånde
    Tina

    VastaaPoista
  13. Tina - Bra om det fungerar för er. Vi har ju inga problem med dagssömnen längre efter att Kevin började få puréer och vi i och med maten fick en bra rutin på dagarna. Men natten tar jag nog stress över eftersom jag snart går i väggen med väckning med 1-2 timmars mellanrum. Ja, eller lite bättre har det ju blivit efter att vi börjat sova i turer, men det har ju lett till att båda föräldrarna är ganska så slitna :)

    VastaaPoista

Roligt att du kommenterar!