13.1.2013

Milf 2014

Många andra håller på med Beach 2013 och Hääkuntoon 2013. Mitt projekt som jag började med tidigare i veckan kallar jag Milf 2014.

Nu tamme fan ska det göras något! Före all den kondition jag jobbat för innan graviditeten har försvunnit. Jag känner att jag inte kan springa riktigt än så idag köpte jag ett kort till FIX och gick på Zumba. Zumba är kul. Inte så allvarligt liksom. Kvällstid kan jag också gå på Pilates och Body Pump. (FIX ligger 3 minuter med bil, 6 minuter med cykel och 16 minuter gående från oss). På dagarna blir det vagnpromenader och lite hemmaträning. Om jag får möjlighet att skida så gör jag det.

Orsaken till årtalet 2014 är att jag inte kan äta som jag vill så länge jag ammar. Så min kost gör jag ännu inte så mycket åt, förutom att jag ska försöka äta mångsidigt. Och så lämnar jag bort godsakerna. När jag slutat amma så tänker jag dra ner på kolhydraterna för en tid. Men om jag ska springa så funkar det ju inte samtidigt. Får se sedan hur jag löser det.

Milf 2014 handlar om att ta hand om sig själv. Att hitta tillbaka till en kropp jag trivs i. Att vara en bra mamma, en mamma som sköter om sin egen hälsa och får krafter av det. Ett år av mässände får vara nog. Jag kan ju inte fortsätta så i all oändlighet.

Har ni något hälsoprojekt på gång? Eller joinar någon Milf 2014? Hah!

På bilden nedan peppar jag mig innan Zumban genom att klä mig i 3jorns I'm the greatest-huppare. Där står jag också efter Zumbapasset, med mycket bra fiilis.

8 kommenttia :

  1. Jag tycker att jag orkar bättre med träningen då jag drog ner på kolisarna. Eller så inbillar jag mej men tycker nog det går smidigare. Det beror säkert på mycket från person till person :)
    Alexandra B
    (Att kommentera en blogg med vår ipad funkar inte alls mera :/ )

    VastaaPoista
    Vastaukset
    1. När jag började med lchf då senast så var jag tvungen att ta paus med springandet. Det kändes som mina muskler inte hade något bränsle alls. Jag koncentrerade mig alltså på kosten då. Med fina resultat. Men man måste ju också sköta om sin kondition.

      Poista
  2. Oj va duktit! :D Fint att du orkar ta dig i kragen :) Tror d blir lättare att hålla sig borta från sött sen då man kommer igång me träningen. Då har man liksom int lust mer. O vegemat gör att jag springer bättre. Kött tynger ner mig på nåt vis.

    VastaaPoista
    Vastaukset
    1. Joo det är det där med att ta sig i kragen och komma igång som är svårast. Men jag har inte ens haft svårt att vara utan godsaker sedan jag började förra veckan. Och joo kött före en löptur är aldrig bra. Man känner sig tung så länge.

      Poista
  3. Duktigt!

    Jag insåg i augusti att jag inte kan fortsätta äta som jag gjorde. Jag vägde 72 kilo och hade alltså 5 kilo kvar från graviditeten (Oliver föddes i mars). Med Ellen tappade jag alla kilon på en vecka efter förlossningen men nu ville dom inte bara lossa. Så jag joinade keventäjät för att se hur mycket kalorier jag äter varje dag. Mitt mål var 7 kilo på 7 månader så att jag sku väga 65 (jag är 163cm lång). Efter 4 månader hade jag gått ner 10 kilo och 11 cm runt midjan och var/är helt förstummad. Jag har ALDRIG kunnat banta tidigare. Och jag har inte vägt under 67 kg på 13 år. Jag har alltid tänkt att 67 är min normalvikt när jag aldrig fick neråt den.

    Min hemlighet är att jag får äta vad som helst så länge som kaloriintaget under en dag (eller medeltalet under 2 dagar) inte överskrider det normala. Om jag vill mässä chips och karkki på fredagkväll och dricka cider så äter jag en liten lunch, en liten middag och så mässär jag på kvällen. Jag gjorde små val i vardagen: t.ex. valde fettfri mjölk, en skiva ost på brödet istället för två (vägrar byta bort min vanliga oltermanni till något "hälsosammare") och bara ett glas saft i dagen vid morgonmålet. Sen lämnade jag bort sockret i kaffet också.

    Jag måste köpa 2 storlekar mindre jeans då alla mina byxor (alltså alla jag hade före graviditeterna) föll av mig.

    Det är mitt tips. Ingen diet utan lärde mig vad min mat innehåller och vad jag kan äta/dag. Nu har jag vägt 62 i 2 månader ren och det känns inte alls svårt att hålla min vikt där.

    Lycka till!

    VastaaPoista
    Vastaukset
    1. VAU! Du har lyckats verkligen bra! Grattis!

      Mitt problem är alltså sockerberoendet som jag måste bli av med. Jag har tidigare ätit med samma princip som du (räknande Painonvartijats poäng för många år sedan). Det funkade en tid om jag minns rätt, men jag blev nog aldrig av med det där sockerberoendet. Medan lchf funkade jätte bra och jag hade inget sug längre. Det är orsaken till att jag måste lämna bort alla godsaker för en tid framöver. Får se hur det fungerar :)

      Poista
    2. Jag är också sockerberoende.. Men har inte brytt mig om att göra något åt det när jag lyckades lämna bort sockret i kaffet. Kuriosa: jag började dricka kaffe när jag var 3 år gammal och i min ungdom har jag som mest satt 10 skedar socker i kaffet. Sen minskade jag till 3. Sen till 1 för kanske 7 år sen och nu lämnade jag bort det helt och hållet. Inte är det lika gott mera men det känns så bra att ha kunnat göra det.

      Lycka till med sockerstrejken!

      Poista
  4. Jag har precis börjat träna för helsinki city run utan att nånsin tidigare tränat för något speciellt mål. Det är skoj, men är inte så bra på punttisvärlden... Testade zumba för andra gången igår men var inte så koordinerad i fötterna som jag trodde :)

    VastaaPoista

Roligt att du kommenterar!