31.1.2014

Fredaaaag!

Det är faktiskt väldigt skönt att det är veckoslut! Jag är ganska slut. Nu hoppas jag bara att vi skulle få sova ens lite senare någondera morgonen. Det skulle nog behövas.

Kevin är verkligen gosig just nu. På väldigt bra humör är han. Och det är roligt när man mer och mer kan kommunicera med honom.

Kevin hittade en lippissom han satt på huvudet och så gick han i blindo in i väggar och tyckte det var väldigt roligt.

Happy friday!

När det är fredag så får man köpa takeaway kaffe på vägen till jobbet. Det brukar jag faktiskt aldrig göra. Brukar liksom inte hinna. 

Men hörni! Hoppas fredagsfiilisen snart smyger sig in på er också! Skål!

30.1.2014

Glad och gosig

Alltså känslan när man hämtar Kevin på dagis och han ser mig. Hela ansiktet lyser upp och han springer glatt upp i min famn. Sedan börjar han vinka frenetiskt åt dagistanterna och kompisarna. Lika roligt varje gång.

Mindre roligt är det sen när man svettig försöker få på honom ytterkläderna när han helst bara vill springa runt och härja på. Men idag har han nog varit väldigt glad och gosig hela kvällen. Härligt!

Vi studerade Brios leksaksutbud på köksgolvet.

Det nya jobbet

Det var någon som undrade om mitt nya jobb. Ja, som om det inte skulle vara nog med en helt ny dagisvardag så har jag också bytt jobb nu i samma veva. Innan jul blev jag erbjuden ett jobb som webbredaktör på x3m.yle.fi för en tid framöver. Jag var tvungen att fundera några dagar innan jag tackade ja. Främst för att jag blev så överraskad men också för att jag var orolig över hur allt det nya ska gå ihop på en gång. Mina fina chefer övertygade mig om att det nog går ihop och det skulle ju ha varit helt idiotiskt att tacka nej. Och jag är så himla glad över denna möjlighet.

När jag gick ut gymnasiet för 14 år sedan så var min stora dröm att bli journalist. Jag sökte till Soc&Kom men blev inte antagen. Sedan studerade jag journalistik/radio/teve i Borgå ett år. Jobbade också på Borgåbladets Ung-redaktion under en termin. Och efter en tid blev jag antagen till Arcadas medianomlinje. Journalistdrömmen förblev eftersom jag var så intresserad av foto och film.

I och med min blogg har jag skrivit mycket. Och jag tycker att det är mycket pga. bloggen som jag utvecklats som skribent. Jag skriver inte perfekt och har fortfarande mycket att lära mig, men skillnaden till 2006 då jag startade bloggen är verkligen stor.

Jag har alltid velat jobba med webb. Jag älskar webben. Jag älskar social media. Så erbjudandet var ju nog årets julklapp för mig. Det blir tungt eftersom tempot är helt annat än det var då jag ännu hade mitt gamla jobb som medieassistent. Det gamla jobbet gick för det mesta på rutin och var också väldigt självständigt.

Jag är ganska yr i huvudet efter de första fyra dagarna och jag har ungefär en miljon saker att lära mig. Tur ändå att jag jobbat lite med x3m.yle.fi tidigare så att inte riktigt allt är nytt. Men det blir nog bra! Dagarna går i ett huj när det finns så mycket att göra men säkert också för att jag jobbar 80% just nu.

Mitt nya arbetsbord vid webbdesken.

29.1.2014

Varma handskar

Idag körde vi direkt till lekparken från dagis. Där njöt vi av de sista solstrålarna innan vi skulle äta middag.

Till min glädje så har Kevin äntligen ett par handskar som tycks hålla hans händer varma. Märket är Travalle och han fick dem av min mamma. Nå, det är ju inte lika kallt nu som förra veckan, men han hade inga tunna handskar under idag och händerna var helt varma. Sjukt bra! Släng er i väggen Molo Kids och Reima!

Vi gungade lite tillsammans.

De varma handskarna.

28.1.2014

Förkylning som suger musten ur mig

Ugh. Kombinationen seg underlig förkylning och nytt jobb går inte så bra ihop. Jag är totalt slut. Ungefär kl. 18 är jag helt färdig att gå i säng. Men då ska man ju ännu orka med massor. Nu har lugnet lagt sig i hemmet och jag tänkte snart stupa i säng. Hoppas jag skulle sova bättre i natt. Jag har ganska mycket problem med min hals och lite hosta. Och det har hållit i sig i många dagar nu.

3jorn hade bilen idag så jag var tvungen att rouda hem Kevin med buss. Jag måste säga att jag föredrar att rouda hem honom med bil. Men det gick ändå helt bra. Han brukar ju inte riktigt ha tålamod att sitta still.

Scootern är så himla liten och smidig i bussen.

27.1.2014

Vidrigt

Jag blir glad av att höra att Timo Räty nu har blivit dömd för arbetsplatsbrott och misshandel. Ja, jag vet ju inte exakt vad som hänt men det jag läst så låter nog som grov arbetsplatsmobbning och diskriminering. Och ett beteende som inte verkar vuxet. 

Det finns så otroligt mycket folk där ute som använder sina maktpositioner fel. Jag har redan råkat ut för det en gång och hoppas att jag aldrig behöver gå igenom det igen. Vi var flera som mådde dåligt då. Men vad kan man göra när man är den svagare parten? Inte så mycket tyvärr. Därför känns det bra att Hilkka Ahde klarade av att stå på sig.

Idag är ju allt bra men varje gång jag hör om något liknande så får jag en stor klump i magen. Fy fan vad vidriga vuxna människor är! 

En sömnig måndagseftermiddag och -kväll

Idag har nog hela familjen varit riktigt slut. Kevins egenvårdare var sjuk och jag tror att han hade det lite tyngre på dagis utan henne. Jag misstänker också att han sovit en kort dagssömn, glömde fråga. Jag har gått på övervarv hela dagen och fattade inte när klockan var 18 hur jag ännu skulle orka några timmar innan jag kunde braka i säng.

Kvällen gick ändå bra. Kevin och jag körde till biblioteket från dagis. Det var ingen njutbar upplevelse att vara där ensam med honom. Men vi fick återlämnat böckerna och lånat några nya böcker. Efter bibban ville jag ännu köpa en Blixten åt honom och jisses så glad han blev när vi äntligen kunde öppna förpackningen här hemma.

En minut satt han still på biblioteket.

I trans.

En trött en som leker med Blixten och vilar på Pupun. Stående.

Keittiökaveri-middagen

Förra torsdagen ringde det på dörren. Vi undrade vem det var som kom på besök helt oväntat. När vi öppnade dörren överräcktes en matkasse till oss. Vi hade helt glömt att vi skulle få en leverans från Keittiökaveri. Det blev en gratis måltid som 3jorns jobb bjöd på som julklapp.

Och nog var det ju lyx. Att någon annan hade planerat och samlat allt som behövdes i kassen. Det blev lax med potatis och grönsaker. Och det blev riktigt gott också. En gräddfilssås skulle jag ännu gärna ha haft till måltiden men det fanns inte med. Och tillredandet tog 30 minuter precis som receptet påstod.

Ja och Kevin slevade i sig maten med god aptit.

Kassens innehåll.

Tomater innan de slängdes i pannan.

Lax som stektes.

26.1.2014

Sjukt bra söndag

Det har varit en sjukt bra söndag. Allt har löpt bra, Kevin och jag har haft tumistid och det var jättekul. Han har varit så himla snäll och duktig idag. Efter middagen kom min mamma och hennes man till oss och tog ut Kevin på gården. Under tiden dammsög och moppade jag i racerfart (dammsugandet är fortfarande jobbigt när Kevin är hemma, han är livrädd). Sedan drack vi ännu kaffe tillsammans.

Nu är jag redo för sängen. Den är en spännande dag imorgon.
Morsan och hennes man hade med sig en stor hög blöjor.
Ni vet ju hur glad man kan bli av något sådant. Blöjor är  inte gratis precis.

Ny header


Ni kanske redan har märkt att jag uppdaterat bloggens utseende lite. Ny headerbild blev det och lite uppdatering i nyansen av ljusrött. Det är så klart 3jorn som är skyldig till de nya bilderna på mig. Jag hittade också en font som jag blev helt kär i.


Reafynd

Igår for jag till Itis för att få vara några timmar för mig själv. Jag skulle egentligen köpa ett par nya Lee-jeans för mina julklappspengar men tyvärr hittade jag inte det jag letade efter. Jag var ändå inne i några butiker och gjorde en massa reafynd. Jag trodde att reorna började vara slut redan.

Bästa fyndet var nog skjortan från Cubus för 9,90 euro (på bilden). Jag blev helt kär i den. Dessutom har den knappar på ryggen. Jag kan också tipsa om att det fanns mycket Crocker-jeans på rea på JC som kostade ynka 9,90 euro.

Zebralady

Torr vinterhud


Kevin har egentligen aldrig haft några problem med sin hud. Några gånger har han haft lite värre blöjeksem men det har gått snabbt över. Vi har inte använt just någo hudvårdsprodukter eller tvålar på honom eftersom det inte har varit något behov av det. Han har blivit ren av bara vatten och vi har sparat hans hud från kemikalier.

Nu när det har varit såhär kallt så har han plötsligt fått helt jätte torr hud på armar, ben och kinder. Jag hoppas verkligen att han inte har ärvt min atopiska hud. Vi har smörjat honom med Aqualan och Bebanthen men ännu har det inte hjälpt. Tråkigt. Jag tror vi ska börja sätta lite babyolja i badvattnet också.

I spuggeparken


Idag var vi till en lekpark som jag brukar kalla för Spuggeparken. Främst för att lekparken ligger brevid ett jättefint grönområde som tyvärr under varmare tider är invaderat av högljudda fyllon och knarkare. Usch! Men nu när det är kallt så är dom borta. Jihuu!

Och jisses så Kevin tyckte om lekparken. Det bästa var väl att brevid parken stod parkerat några lastbilar och en buss. Dom tittade han på hur länge som helst. Han tyckte också väldigt mycket om grejerna som fanns i parken, de gungande båtarna t.ex. Han trivdes hur bra som helst. Men tyvärr var hans händer igen kalla när vi kom in. Tråkigt att det ska vara så svårt att hitta varma handskar. 

Slut på sovmorgnar?

Undrar om det är slut på sovmorgnarna  för all framtid. Innan dagistiden fick vi ju sova till 8-9. Igår vaknade Kevin kl. 6 och idag 7-tiden. Znarck!

Nu är vi på tumis med Kevin. Vi tittar på Cars och ska snart gå ut. Jag är fortfarande krasslig och undrar när det ska gå om. 

Ha en skön söndag alla!

25.1.2014

Till bords

Hörni! I vilken ålder har era barn varit när ni skippat Tripp Trappens babyset? Kevin fick nämligen idag flytta till matbordet. Det är kul att ha honom vid samma bord, tidigare satt han ju en bit ifrån med sin Playtray. Men det känns som att den tiden är över nu. 

Kevin fick idag för första gången rita här hemma. Han satt säkert en halv timme fullt koncentrerad. När han ritade så testade vi att han satt utan babysetet. Men det kändes som att han gled ner från stolen. Eller kanske det bara är vi som är hysse och rädda att han ska slå sig. 



PS. Vitsi det var roligt att rita tillsammans med honom. 

24.1.2014

En summering av den första dagisveckan

Dags att reflektera på en gångna veckan. Det har faktiskt gått över förväntningarna. Kevin har sovit bra, ätit bra och varit glad och nöjd under dagarna. Hans egenvårdare sa idag att hon tror att hon aldrig haft ett lika lättskött och nöjt skötbarn. Vilket känns konstigt med tanke på hurdan han var här hemma ännu förra veckan.

Det enda problemet som de haft på dagis är att Kevin är livrädd för duschen där de tvättar rumpor efter blöjbyte. Det har inte gått att tvätta honom där. Och jag är inte alls förvånad. Han var ju livrädd för duschen här hemma fram tills ganska nyligen. Hoppas det går över.

Pga. kylan har Kevin varit på gården endast två korta stumpar under veckan. Så där vet jag inte hur han trivs.

Som jag skrev tidigare så har Kevin varit som en annan unge här hemma denna vecka. Mycket gladare och nöjdare. Trött är han ju nog men han somnar ändå inte tidigare eller snabbare på kvällarna. Nu kan jag konstatera att han nog behövde annat än hemmalivet trots sin unga ålder. Jag tror verkligen att han var uttråkad är hemma under den sista tiden.

Nu är det ju möjligt att det ännu kommer bakslag. Men för oss var mjuklandningen tyngre än den riktiga dagisvardagen. Jag tror att Kevin inte tyckte om det att alltid i något skede sa 3jorn hejdå och gick bort. Han visste liksom aldrig när det var dags eftersom det var olika alla dagar. Och på det reagerade han här hemma också, han visste inte när vi skulle fara någonstans. Men nu vet han att 3jorn säger hejdå och sen far han och sedan efter mellanmålet kommer jag och hämtar honom. Mycket klarare för honom.


Och vi föräldrar då? Hur har vi klarat oss? Jag måste ärligt säga att den nya vardagen stressar mig. Att vara tvungen att se till att jag kommer iväg från jobbet i tid och jag har en känsla att jag inte gjort något som jag själv mår bra av under denna vecka. Inte haft tid att träna. Inte träffat vänner. Inte haft egen tid alls. Och ganska lika kommer det ju att vara i fortsättningen. Under denna vecka hade vi ju nog en överrenskommelse om att hela familjen är hemma på kvällarna pga. dagisstarten. Så kanske jag därför känner mig extra insnöad. 

Jag hoppas också att Kevin skulle få en plats på det andra dagiset efter sommaren. Just nu sportar vi med att lämna bilen vid en metrostation över dagen. Eftersom 3jorn inte har bil när han far från jobbet så är han hemma väldigt sent. Han hinner umgås med Kevin i en timme innan det är kvällsrutindags.

Men ja. Dagisläget är det enda vi egentligen kan hoppas att få en ändring på för att få situationen lite bättre. Och se till att boka in egentid för både 3jorn och mig. Men annars är det bara att lära sig leva med detta och inse att så här kommer livet att vara en tid framöver. Det har fört med sig mycket bra saker men samtidigt sätter det en annorlunda press på en. 

23.1.2014

Momidagen

Idag kom min mamma med till dagis så att hon sedan hittar stället när hon ska plocka upp Kevin. Jag har redan några inbokade dagar på jobbet då jag inte kommer att kunna hämta honom kl. 15. Så det var bra att hon var där och visade upp sig. 

Jag passade på att handla medan Kevin och min mamma hängde hemma hos oss. Gick också en sväng via barnklädesloppiset som jag aldrig annars hinner till. Tyvärr hittade jag inte så mycket. Köpte ändå en stor Plasto-jeep och jisses så Kevin blev kär i den. Han skulle ha kunnat sova med den. 

22.1.2014

Kukka. Kakku. Kukkuu.

Dagiset har nog genast påverkat Kevins "pratande". Ni som känner honom vet att han inte sagt så många ord hittills utan han har haft ett läte som varit hans pratande. Nu hörs det plötsligt hela tiden: "Kukka. Kakku. Kakka. Kukkuu. Kakku. Kukka. Kikka. Kakka. Kuu. Kakku. Kukkuu. MAMMA! PAPPA! Kakka. Kikki. Kukkuu. Kakku. Skååål...". Och det är ju helt otroligt roligt!

Orange is the new black

Jag har nu sett färdigt den första säsongen av Orange is the new black. Och voi fan att den var bra! Första avsnittet hade ibland lite trögt tempo men redan från andra avsnittet var jag helt fast. Alltså vilka bra skådisar! Som tur lär ska andra säsongen komma nu i vår. I can't wait!

21.1.2014

Bra på dagis

Det är mycket dagissnack här nu. Det lugnar säkert ner sig snart men ni får nu stå ut. Det är ju en stor livsföränding för oss. Idag på morgonen hade Kevin 1,5årsläkare. Allt var bra och därifrån körde vi till dagis.

Jag har ju aldrig varit med om att lämna honom där eftersom 3jorn skött det. När vi kom in så var Kevin jätte duktig. När han såg sin egenvårdare så såg jag att han log. Och jag blev så himla varm om hjärtat. Han har det nog bra där. Vi klädde av honom och så gick han duktigt till toaletten där man ska tvätta händerna. Han vet ritualerna bättre än jag.

När vi for så började han gråta. När vi gick iväg och vinkade utanför fönstret så storgrät han. Det var hemskt. Men vi visste att det går över snabbt. Tre minuter hade det tagit. Jag väntar nog på den tiden när han kommer att rusa in glatt.

Dagen hade gått riktigt bra på dagis och han var jätteglad när jag hämtade honom. Han har varit som ett helt annat barn om kvällarna nu denna vecka. Jätteglad och verkar trivas hemma mycket bättre nu. Jag hade förväntat mig att det skulle vara värst nu. Verkar ändå som att mjuklandningen var tyngre för honom. Nå, mycket hinner hända ännu de närmaste veckorna men just nu känns det riktigt bra.

På väg till hälsostationen.

20.1.2014

Första dagisdagen gick som på räls

Den första dagen på dagis hade gått riktigt bra. Kevin hade ätit okej och sovit i två timmar och annars också varit på bra humör.

När jag hämtade honom så blev han glad och rusade i min famn. Där satt han och var fundersam och efter några minuter började han gråta. Han processade väl saker i huvudet och fattade att han varit där utan oss.

Vi körde hem och blev ute på gården i en halv timme. I DAGSLJUS! Amazing. När vi kom in så försökte jag ge all min uppmärksamhet åt Kevin. Vi läste lite och så men han var på riktigt bra humör hela kvällen. Mindre gnällig och klängig än förra veckan. Och han blev så jätte glad när 3jorn äntligen kom hem. Som han hade väntat.

Han somnade också snabbt. Vi fick ju problem med sovandet igen men vi har kört en ny metod nu i några dagar och det verkar fungera bra. Åtminstone bättre än gamla metoden. Men det blir ett annat inlägg om det senare i veckan.

Imorgon på morgonen har vi rådgivningsläkare. Hoppas vi kommer iväg i tid.

Dagispojken.

En nervös morsa

Nåja. Let the dagisvardag begin. Jag är faktiskt ganska nervös. Kommer killarna att komma iväg så att Kevin hinner få frukost på dagis? Kommer jag att komma ihåg att fara rätt tid från jobbet? Kommer jag att hitta bilen vid den metrostation som 3jorn lämnar den på? Hur kommer Kevin att klara dagen och hur reagerar han när jag hämtar honom? Kan jag bete mig rätt på dagiset? Jag har ju varit där bara en gång. Finns det någo koder man bör veta? Hur kommer kvällen att bli? Kevin var så himla glad igår, blir han lika gnällig som förra veckan. Wish us luck!

19.1.2014

Kvällspulkning

Min mamma hade Kevin-abstinens och ville absolut träffa honom idag. Inget mig emot, jag vill ju att de ska ha ett bra förhållande. Men eftersom hon var snorig så föreslog hon att vi skulle träffas ute så hon inte smittar. Så på kvällen tog vi ett varv till med pulkan. Kevin älskar att sitta i den. Vilket är konstigt för han är en sådan ikiliikkuja. Nu önskar vi ännu lite mer snö så att pulkan skulle glida bättre.

Pulkarace

Vilken härlig förmiddag det varit. Hela familjen har sovit i natt och Kevin ha varit på väldigt bra humör. Vi lyckades t.o.m. ta oss ut i solskenet innan dagssömnen. Kevin tyckte om att åka pulka i hård fart. Ända tills han råkade falla ur pulkan, med ansiktet i det kalla gräset. Hoppas han inte blev pulkatraumatiserad.

"JIHAAAA! Mamma spring snabbare!"

18.1.2014

Tre timmar av slöande

Nu har jag i nästan tre timmar suttit i soffan och slöat. Surfat, tittat på UMK, på Orange is the new black (SJUKT BRA! Och vilka skådisar alltså!) och nu tittar jag med ett öga på P3 Guld. Sitter bara och väntar på att Kevin ska vakna och skriket ska börja. 3jorn är ute på vift med sina kompisar.

Kevins gudmor var också på en fika hos oss på kvällen. Så det blev en riktigt bra kväll fast jag förväntade mig det värsta och var lite rädd över att bli ensam med Kevin (han skrek i ungefär 45 minuter efter att han vaknade från dagssömnen).

Men… jag har ju inte fått något vettigt gjort ikväll. Fast det gör inget. Jag har förtjänat detta slöande efter förra nattens vakande. På tal om det så kanske jag borde gå i säng. Om vi fast skulle få sova i natt.

Att säga hejdå

Många saker har vi gjort bra med förberedelserna inför dagis, men en grej har vi gjort fel. Vi har nämligen inte tränat på att säga hejdå när någondera eller båda av oss skiljs åt från Kevin. Vi har inte velat ha något skrik och gråt och det har funkat bra fram tills dagisstarten.

Ofta när den ena far någonstans så sneakar den ut. Utan en massa vinkningsseremonier. Ibland har det nog vinkats men oftast bara då när ena av oss blir hemma med honom. När vi lämnar Kevin hos min mamma så har vi oftast smygit ut. Och som sagt, det har aldrig varit några problem. Han har inte ifrågasatt något heller. Senast när vi lämnade Kevin hos min mamma så testade vi med att säga hejdå, och det blev inget gråtkalas, men jag tror inte att Kevin förstod innebörden riktigt.

Men nu efteråt konstaterar jag att det nog skulle ha varit bra att träna att säga hejdå innan dagis. Det kunde ju vara lättare då. Man får absolut inte lämna sitt barn på dagis utan att säga hejdå. Och nu är ju både dagis och avskedet nytt för Kevin. Dubbelt svårare tror jag. Nå, bra att lära sig av sina misstag.

Vi måste verkligen börja vara tydliga med när någondera av oss far bort. Kanske han därför är som han är nu, för att han inte riktigt med säkerhet vet när det kommer att bli ett avsked. Han måste hålla koll på oss hela tiden. Vi måste bygga upp hans tro och förståelse på att vi kommer tillbaka.

Vi överger inte dig

Nä fy fan det här dagishelvetet. Inatt var Kevin livrädd att vi skulle överge honom. Han somnade efter att jag varit inne i hans rum och hållit honom i handen i 45 minuter. Sedan vaknade han och skrek och vakade i över tre timmar. Jag kom i säng sju på morgonen. Slumrade nog till för en stund brevid hans säng innan det. Många gånger trodde jag att han sov men sedan plötsligt tittade han upp och kollade om jag var kvar. Stackarn. 

Han sover ännu, vaknade inte ens av att 3jorn gick in i hans rum. 

Jag är tacksam över att det är lördag idag. Hur gör man om det blir en sådan likadan natt inne i veckan? Vi skulle ju inte ha sovit just något innan det skulle ha varit dags för dagis och jobb. Ugh. 

17.1.2014

Kevins första teckning

Idag smalt mitt hjärta. Kevin gav en teckning åt mig som han hade ritat på dagis. Hans första teckning någonsin faktiskt. 

Dagistanten berättade att han hade suttit jätte länge fullt koncentrerad och tecknat. 

Detta historiska konstverk ska definitivt arkiveras. 

Sista kuntopiirin?

Idag blev det den sista kuntopiirin för mig. Om inte jag lyckas fixa någon som hämtar Kevin på dagis. Synd är det ju eftersom det är så roligt, tungt och effektivt. 

16.1.2014

Dagisrapport

Dagis jaa. Det har väl gått riktigt bra. Kevin har nu i två dagar lämnats för en lite längre stund på dagiset och det har gått okej. Förutom att han vrålat när 3jorn har farit iväg. Måste vara så hemskt! Men dagistanterna sa att han gråtit i ungefär 5 minuter och sen har det varit okej.

Ett problem har varit att han blir helt för trött innan de ska sova dagssömn. Han har gått och lagt sig en halv timme tidigare än de andra. Han har sedan sovit helt bra, igår 1,5h och idag 2h. Vi har försökt få honom i säng tidigare så att han inte ska vara så trött på förmiddagen men han somnar ändå senare än vanligt. Agh! Hoppas vi får det att funka, det är ju nämligen tänkt att han ska föras till dagis till kl. 8 dvs. över en timme tidigare än han nu farit dit. Hur ska han orka?

De minsta har inte alls varit på gården de två senaste dagarna. De har en gräns på -12 grader. Och det är helt bra. Jag tror att Kevin inte riktigt diggar kylan och så verkar det som han blir uttråkad på gården. Det är ju lite tråkigt för de minsta som ännu inte kan leka tillsammans på samma sätt som de som är lite äldre.

Det var dagens dagisrapport. Tack och hej!

15.1.2014

Afterworkbowling

Idag efter jobbet blev det bowling med alumniföreningen. Vi blev inte så många men det var riktigt kul ändå. Som vanligt gick det bra för mig i början men under andra och tredje varvet gick det bara neråt. Alltid samma sak. Efter bowlingen blev det ännu ett glas på stan innan det blev dags att styra kosan mot förorten. En bra kväll alltså!





14.1.2014

IgelKevin

Puuust det är lite tungt nu. Kevin tycks ha blivit lite flunssig och stannade hemma från dagis idag. Nu om han blir ordentligt sjuk så kommer mjuklandningen att skita på sig, det är ju bara tre dagar kvar. 

Dessutom är han supermammig nu. Jag har aldrig upplevt något liknande. När jag kommer hem från jobbet så vill han vara fast i mig och mycket i famnen. Och det är ju ovant eftersom han inte har varit sådan tidigare. Jag kan inte göra något alls nu, inte ens försvinna ur hans synfält utan att han vrålar. Snälla säg att detta bara är en fas som har med åldern/dagisstarten att göra. 

Förra natten var också kaotisk. Han vakade i flera timmar. Jag är helt slut som människa. 

13.1.2014

Bråte and stuff

Alltså jag älskar ordning. Jag älskar tomma köksbänkar. Men VARFÖR ser det ändå oftast ut som på bilden nedan? Aargh! Kanske det beror på att vi lyckats hålla matbordet relativt fritt från stuff. Allt samlas på köksbänken istället. De enda två ställena dit Kevin inte räcks.

Men visst är det så att det i alla hem finns ett ställe dit det samlas bråte? Eller är det bara vi?

BRÅTE AND STUFF.
PS. Innan någon blir hispig, jo vi drack några öl under veckoslutet (knäppte bilden i lördags).
PPS. Seli seli.

Att promenera som normalt folk

Idag var vi på rådgivningens 1,5 årskontroll. Allt såg bra ut, på fem månader hade Kevin växt 8 cm. Borde takten inte börja avta redan?

Han fick också en dos av mpr-vaccinet så vi får se hurdana biverkningar det blir denna gång. 

Efter rådgivningsbesöket hände något underligt. Kevin och jag gick hand i hand genom hela vårt lokala köpcentrum. Det har aldrig hänt förut, han brukar springa som en yr höna om han får gå själv. Vi hade nämligen inte vagnen med oss alls till rådgivningen så vi var tvugna att testa. Jag är mycket imponerad. Eller kanske det bara beror på att han är supermammig just nu. Nå, trevligt var det att kunna promenera som normalt folk.

Hand i hand.

Handskproblem

Alltså det finns ju så himla mycket fina kläder för barn som är sjukt opraktiska. Det vet vi redan. Som exempelvis de fina Molo Kids handskarna som jag vann för en tid sen. Så sjukt fina med en reflexstjärna och limegrönt, men omöjliga att klä på Kevins lilla hand. Tummen går inte att få på plats. Suck.

Nu har jag beställt ett par nya vinterhandskar, det blev lite panik när vintern nu plötsligt kom. Det blev ReimaTecs Tepas, som har dragked ända ner. Hoppas de också är varma.

I vilken ålder är ett barn så gammalt att typen själv kan hjälpa in tummen? Kanske Molo Kids handskarna går på ännu nästa vinter. Hoppas.

Lite fiilisbilder på de fina opraktiska handskarna som 3jorn knäppte igår.




12.1.2014

Älska snön!

Kevin skrek till några gånger på natten men tystnade av sig själv. Han har tydligen vakat lite eftersom han vaknade först 10.  Men hela slöfockfamiljen lyckades ändå ta sig ut och titta på snön en stund. Men det fanns ändå inte riktigt tillräckligt med snö för att åka pulka. Fail. 

Men oj så det blev mycket ljusare i och med snön. Fast det är mulet så känns det som att det verkligen är dag. 

11.1.2014

Tips: Find My Phone

De av er som äger en iPhone men inte ännu har laddat ner och aktiverat Find My Phone-appen, gör det nu! Idag var den guld värd.

3jorns iPhone var nämligen mystiskt försvunnen. Vi letade och letade. Ringde till den men vibrationerna hördes inte någonstans här hemma. Sedan gick han in via iPaden (går också att gå in via datorn) och kollade på kartan att telefonen fanns här på vår adress. Vilken lättnad.

Då märkte han att man kunde på distans sätta telefonen att spela upp en signal. Han gjorde det och vi hörde att ljudet kom från vardagsrummet. Men fast vi hörde ljudet så tänkte vi inte hitta telefonen. Den hade hamnat in i en springa i soffan, nästan omöjlig att se eller få ut därifrån.

Om 3jorn inte skulle ha haft appen skulle vi nog ha trott att han hade tappat telefonen på vägen hem från dagiset. Vi skulle aldrig ha hittat den eftersom vi inte hörde att den vibrerade då vi ringde till den. Ja och om man har en liten en som brukar gömma ens telefon så är detta en sjukt bra app, det tar kortare tid att leta.

Det går också att på distans att skicka ett meddelande till telefonen och man kan radera hela telefonens minne. Dagens teknologi alltså! Amazing.

Fram med pulkan!

Oj så jag hoppas att snön finns kvar i morgon, att den inte har regnat bort. Kevin är helt exhalterad men idag hann vi inte vara ute efter snöfallet eftersom vi var hos våra vänner. Men i morgon ska banne mig pulkan fram! Det ska bli riktigt spännande att se vad Kevin tycker om snön när han väl kommer i kontakt med den.

On the westside

Idag gjorde vi en lång roadtrip till Esbo för att hänga med sköna människor. Och det var så kul så kul och vi blev bjudna på massor gott. Man hann kanske inte prata lika mycket när dom små var med men det var ju också riktigt kul att dom fick träffa varandra. Det var länge sedan sist.

Tack J, T och R!

Välkomstskål.

Mycket folk i soffan.

Vännerna (+ Kevin och en salamatkustaja). 

Träningstiden

Ni andra som lever i en dagisvardag och tränar relativt aktivt, hur hinner ni? Tränar ni sent på kvällen efter att barnet lagt sig? Eller innan jobbet? Eller tränar ni hemma? Har ni vissa insatta träningstider så att ni får träna turvis (när hinner man ha familjetid?)? Eller hur får ni det att gå ihop?

Jag har tänkt att löpandet är relativt lätt att pussla in, i synnerhet sen då kvällarna blir trevligare och ljusare. Men gymmet, när ska man hinna dit?

Igår var jag på kuntopiiri och ännu nästa vecka har jag tid att gå på jobbets gym eftersom jag inte ännu då ska hämta Kevin från dagis. Men sen då?

10.1.2014

Smygmys

För en gångs skull är det faktiskt riktigt skönt att det är fredag. Vi har tydligen behövt den stressiga dagisvardagen för att jag ska börja uppskatta veckoslut, hah. Jag är helt slut för jag sovit så dåligt och stressat med dagis och andra grejer. 3jorn har varit helt utmattad efter dagisdagarna. Han har tydligen fungerat som dagistant där och läst böcker och lekt med dom andra barnen.Jag är SÅ glad över att jag inte sköter om mjuklandningen.

Direkt när Kevin somnade (slocknade genast) så tog vi lite snacks och vin till sängen och började se på Paradise Hotel. Man får ju liksom inte äta i sängen när man ska visa gott exempel, så vi gör det i smyg. Och det var skönt som bara vad!

Nu måste jag nog sova. Ögonen hålls inte öppna. Godnatt!

Mjuklandningsdag 4, The 3jorn-edition

Eftersom jag har svårt att skriva om mjuklandningsdagarna så bad jag 3jorn göra det. Här kommer hans gästinlägg, varsågoda!

PS. Jag måste bara genast säga: KEVIN SOV 45 MINUTER PÅ DAGIS!
____

Dagen började med att väcka en sött sovande lilltyp. Som tydligen tycker lika mycket om att bli väckt som jag, så det ledde till en halv timme gråtskrik på golvet och i min famn. En halvtimme för sent hitta vi oss till slut till dagiset.

Sen blev det sagofabotid när alla barn ville att jag skulle läsa 12 olika böcker (samtidigt). När det var dags att ge mig av så sa jag till Kevin att pappa ska gå och göra lite ärenden. Fick genast en underlig blick av honom, "Tänker du lämna mig här helt ensam?". Sen börja ju såklart någon dammsuga som Kevin hatar så det blev dubbel gråt.

Jag kom tillbaka efter en tid och Kevin märkte då att, heey var har du varit? Fast det är nästan lite roligt när han märker sånt, för han brukar inte vara en famntyp men när man kommer tillbaka så kommer han nog så nära han bara kan komma och kramar om en.

Sen var det dags för det som vi har varit mest rädda över, sovandet. Han som inte går med på att sova när mamma och pappa är i samma rum, hur ska han kunna fungera med 12 andra barn och en bunt dagistanter i samma rum?

Tydligen är alla andra barnen pro på sovandet, 5 minuter senare var det mörkt och inte ett knyst hördes från något annat barn. Där stod Kevin bredvid sin säng och såg sig omkring och fattade ingenting. 10 minuter stod han där och tittade och pekade på dom andra sovande barnen.

Sen gick jag i hans 1 meter långa säng och ligga och efter en tid kom han och sitta bredvid mig. 10 minuter senare lade han ner sig bredvid mig och märkte att heey, jag är ju faktist ganska så sömnig.
Men tänkte nog inte somna utan en liten fight, men sen kom dagistanten med hennes ninja moves och paja lilltypen på pannan, han ville nog inte somna men när hon hela tiden petade vid ögonen så inte gick det ju att hålla uppe ögonen. Höh.

Ca. 45 min fick jag sen sitta och dricka kaffe med dagistanterna. Lyx. Sen var det dags att avsluta den spännande dagis dagen.


9.1.2014

Mjuklandningsdag 3

Enligt ryktena hade Kevin idag varit lite gladare än igår på gården. Han hade stannat inne med egenvårdaren och för första gången gick 3jorn bort för 20 minuter. Kevin tog det bra. Hade vinkat glatt när de skildes åt och när 3jorn kom tillbaka sprang Kevin upp i famnen där han satt en stund men sen ville han ner och fortsätta sin lek.

Ätandet gick mindre bra. Barnen måste sitta en stund och vänta på maten och vår lilla herreman är ju nog inte van med att vänta. Så han orkade inte sitta sen mer när maten kom. Lite bröd hade han väl ändå fått i sig. Oj han har så mycket att lära sig!

Om jag förstått rätt så ska de testa på dagssömn i morgon. Vårt stora spänningsmoment. Jag tror att vi kommer att ha en supertrött liten här hemma i morgon kväll. Fredagsmys på hög nivå!

8.1.2014

Mjuklandningsdag 2

Det är ganska svårt för mig att blogga om dagismjuklandningen när jag inte själv är med. Men vad jag hörde så tyckte Kevin inte alls om att vara ute på gården idag. No wonder. Det typ ösregnade. Vi har inte brukat vara ute om det regnar. Duggregn är okej men inte ordentligt regn. Så han hade varit lite staki och ville vara i 3jorns famn för det mesta.

Inne verkade han trivas men han sökte sig nog lite till sidan om av hösslet, precis som han alltid gjort.

Imorgon ska han äta för första gången på dagiset. Lunch blir det. Lite lustigt är det att 3jorn måste ta med lunch åt Kevin. Han får inget från dagiset eftersom han är inskriven först fr.o.m. nästa måndag. Tänk nu, en liten barnportion. Hmpf. Nå, vi roudar mat med oss.

7.1.2014

En summering av Milf2014

Hur gick det med Milf2014 då? Nu är det dags att summera.

Men först, vad är Milf2014 för något? Som jag skrivit i mitt inlägg från januari 2013:
"Milf 2014 handlar om att ta hand om mig själv. Att hitta tillbaka till en kropp jag trivs i. Att vara en bra mamma, en mamma som sköter om min egen hälsa och får krafter av det. Ett år av mässände får vara nog. Jag kan ju inte fortsätta så i all oändlighet."

Jag satte inte några mål om att gå ner en viss mängd kilon eller motionera en viss mängd i veckan. Projektet började sjukt bra och som bonus rasade vikten sanbbt. På våren var jag sjuk i tre omgångar. En av gångerna ledde till att jag låg på sjukhus operationsfärdig. Lite efter all denna sjukdom gick svärfar bort plötsligt och allt i livet ändrade. Jag glömde bort Milf2014. Koncenterade på att min familj skulle överleva och att vardagen gick runt. Sen blev det sommar och jag gav mig själv lov att äta friare. Först närmare jobbstarten började jag motionera igen och tightade till kosten.

Summa summarum. Jag glömde ta hand om mig själv ibland. Trots det känns projektet hyfsat lyckat. Som mest gick jag ner åtta kilo, varav två nu kommit tillbaka. Jag trivs ganska bra i kroppen, mycket bättre än för ett år sedan. Jag känner mig kraftigare och därmed som en bättre mamma. Det jag fortfarande vill jobba med är muskelstyrkan samt konditionen. Det är något som man ska jobba med livet ut, inte bara fram till 2014. Jag har också accepterat att jag är en mamma och att min kropp inte kommer att vara riktigt lika som innan.

Vi har inte heller något godis hemma numera. Inga kex heller. Nästan aldrig någon glass. Då är det lätt att motstå frestelserna, när det inte finns några sådana. Det känns som jag forfarande kunde äta bättre men i och med jobbstarten så äter jag nog mer mångsidigt nu än när jag var hemma. Så det är positivt. Men samtidigt, sitter jag också mer stilla nu och har fått lite problem med det.

Den stora utmaningen för 2014 är att hitta tiden för träning. Jag kommer att hämta Kevin på dagis varje dag så om jag vill träna på jobbets gym så behövs en barnvakt som hämtar honom. Vår kuntopiiri kommer jag inte heller att hinna med om jag inte har fixat en barnvakt. I annat fall måste jag köpa ett gymkort till vårt lokala gym eller träna muskelstyrka hemma. Löpning borde fungera relativt bra om kvällarna bara inspirationen kommer tillbaka. Just nu är jag faktiskt mer taggad att träna muskelstyrka.

Nya utmaningar alltså. Därför fortsätter mitt Milf2014-projekt som förut. Det tog nog inte slut bara för att året byttes.

Det är sjukt bra att skriva in sin träning och vikt i HeiaHeia. Så kan man gå tillbaka och kolla vad man riktigt sysslat med. Ovan ser ni min viktkurva från 2013. Dit for preggokilona.

Första dagisdagen

Oj så det var spännande på dagis idag. Vi var där mellan 09-11 och det gick bra. Kevin var nyfiken och sprang omkring och tittade på allt. Största delen av barnen var utomhus så det var ganska lugnt inne, bara tre andra små barn. Tror det blir lite annorlunda sen när alla är inomhus. Det blir hössligt och Kevin måste dela på bilarna. O-ou!

Dagiset hade för första gången öppet efter långa julledigheter och det var så hjärtskärande när en av de minsta grät och grät och sa mamma, mamma och tittade ut genom fönstret. Stackars liten.

Nu kommer 3jorn att sköta resten av mjuklandningen så jag måste begära fullständiga rapporter om allt som händer så jag känner mig ens lite delaktig.

6.1.2014

Ekorrhjulet here we come!

I morgon börjar dagisinskolningen. Jag är nervös. Kevin vet inte att han kommer att få sitt livs största chock snart. Tänk att gå från att vara världens mittpunkt till att vara tvungen att dela på uppmärksamhet och leksaker. Fast jag tror att han kommer att trivas bra efter den första chocken. Han behöver nog redan något mer i aktivitetväg än det han får här hemma.

Allvaret börjar ju först om 2 veckor när mjuklandningsperioden är slut. Vi har tänkt att jag hämtar honom på dagis senast kl. 15 nu i början så det inte blir så långa dagar.

Men hör ni! Har ni några riktigt bra dagisvardagstips att dela med er? Hur får man det att gå ihop med minsta möjliga stress?

Ekorrhjulet here we come!

Adrenalinrush i höjderna

Vi har hunnit med mycket idag. Sovit sent, slappat lite, ätit frukost i fred, fört bort julgranen, varit och klättrat, hämtat Kevin och ätit middag i Paradiset. Sjukt effektivt.

Klättrandet var riktigt roligt. Synd bara att vi klättrar så sällan att jag aldrig hinner utvecklas. Jag kämpar ju med en liten höjdrädsla som gör att mina händer svettas massor som gör det lite svårt att klättra ända upp på de höga väggarna. Jag har nog gjort det senast när jag var gravid, men efter Kevins födsel har jag inte kommit ända upp en enda gång.

Men idag kämpade jag riktigt mycket med en vägg och kom ända upp. Shit sådan voittajafiilis! Jag var så glad! Tänkte ge upp många gånger men sen kämpade jag ändå vidare. Var helt svettig och skakig när 3jorn hissade ner mig. Fick en sådan adrenalinrush att huh huh.

Där uppe hängde jag länge och kämpade.