I går hände en obehaglig grej. Som jag tidigare skrivit så kan Kevin klättra ur spjälsängen på egen hand. Det har egentligen inte varit något problem med det eftersom han gör det smidigt. Han klättrar bara innan han ska sova och på morgonen hålls han snällt i sängen. Han sover alltså fortfarande i spjälsängen med höga kanter eftersom vi inte har hunnit till Ikea för att köpa en sådan låg kant som man skruvar fast i sängen.

Men i går slutade det ganska illa. Eller vi kom undan utan skador som tur.

Han bökade omkring, vi hörde att han tittade på sin jordglob som är på byrån i fotändan av sängen. Det blev tyst och vi funderade inte mer på det. Ungefär en timme efter att det hade tystnat så hörde vi en hemsk duns och ett vrål.

Han hade somnat med sina pupun på byrån och rullat ner därifrån i sömnen. SÅ HEMSKT! Han stötte sig inte men han blev vettskrämd och bara skakade. Stackarn.

Vi har ju inte brukat gå in i hans rum i onödan eftersom han vaknar lätt till att man öppnar dörren. Men nu måste vi nog börja kika in i rummet efter att han har somnat.

Och snart måste vi skaffa den låga kanten. Juniorsängen får nog ännu vänta en stund.