29.1.2016

En helg på Paradisön

Kevin blev frisk. Och så blev han sjuk igen. Så nu tänkte jag att det är dags att minnas tillbaka på en av höjdpunkterna under början av detta dystra år.

För några veckor sedan åkte jag och några vänner över till Åland för att hälsa på en annan vän som flyttade dit i höstas. Det var ett härligt lugnt veckoslut och jag konstaterade att även jag skulle må bra av lugnet där ute på ön. Ljuvliga snöiga landskap och ute på stranden var det så tyst att det nästan tog ont i öronen. Det är sällan en storstadskvinna som jag får uppleva något liknande.

Det blev en härlig minitripp trots att jag inte var på topp. Men det kändes ändå okej för jag var bland vänner som var medvetna om min situation. Lite jobbigt kan det bli ibland för jag börjar fundera vilket supertråkigt och deprimerande sällskap jag måste vara just nu. Konstigt att någon ens vill umgås med mig. Men nog tycks det finnas människor som ännu orkar. Hoppas de snart ska få umgås med en gladare version av mig. Sådan som jag var förut.

Här några ögonblick från Ålandsresan.

Att flyga med ett litet propellerplan hör inte till mina favoritsysselsättningar men med två glas skumppa i magen gick det galant.

Beundring av landskap på g. Detta vill jag se i sin sommarskrud.

Vi var en sväng till Mariehamn och fikade och handlade.

Beundrandet fortsätter.

Jag minns inte när jag skulle ha sett en hömppäfilm senast. Blev påmind om hur mycket jag älskar romantiska komedier.


Hemfärd med fina utsikter.

Tack kära M att du tog emot oss!

24.1.2016

Över 39 grader

Ja, alltså 2016 fortsätter leverera. Barnet som ungefär aldrig är sjukt har feber. Det började redan igår men idag har han varit ordentligt sjuk. Över 39 graders feber hade han på eftermiddagen. 

Igår var också dagen då vi skulle på dejt till Farang. Tur nog så kom vi ändå iväg men dejten slutade tidigare än planerat då vi kom hem till den lilla sjuklingen som kom hem till natten. 



Jag var inte riktigt lika imponerad av Farang som av Social Boulevard. Visst var det gott och lyxigt men tyckte inte att smakupplevelsen blev lika stark. 



Kan ju hända att man hade tankarna på annat håll när man oroade sig för sjuklingen. Eller då har vi bara redan upplevt de otroliga asiatiska smakerna under våra resor till Thailand. 



Nå, vi fick sitta och snacka på tumis i lugn och ro en stund. Det är ju nog alltid uppskattat. 

Idag har vi legat i en hög på soffan. 3jorn for och tränade varefter jag gjorde en timmes promenad. Det är det enda vi gjort. Min favoritstund var när Kevin somnde i min famn. Det är ju något som aldrig händer och det var så härligt att halvligga där med honom snusandes halvt på mig. Tur att jag inte hade kisibrott och kunde ligga där och njuta av den sällsynta stunden. 

22.1.2016

I am a mess



Jag undrar fortfarande när det ska svänga mot det positiva. Skrev ju tidigare om att året började skit och lika har det fortsatt. Till och med kroppen har börjat protestera. Jag har haft problem med knä, mage och nu har jag nackspärr. Jag som inte brukar vara sjuk.

Jag har också varit mer nere nu igen. När ska man få vara glad? Jag har märkt att sömnen tycks spela en stor roll i hur jag känner mig. Har sovit riktigt dåligt hela början av året. Tar länge att somna och så vaknar jag alltid på morgonnatten innan klockan ringer. Förut hade jag bara svårt att somna, men när jag sen somnade så sov jag nog. Men i nuläget blir det inte många timmar sömn per natt. Jag fick förnyat receptet på insomningsmedicinen som jag kan ta när det blir riktigt dåligt.

På kvällarna snurrar en miljon tankar i mitt huvud. Det går på övervarv. Mycket saker som jag grubblar på för tillfället och det går liksom inte att stänga av.

Jag önskar att jag skulle vara en person som inte skulle grubbla så mycket… Låta saker bara gå. Lita på att saker fixar sig. Inte bry mig så mycket. Kanske är jag extra uppriven pga. terapin? Jag har en lätt känsla alltid när jag kommer ut därifrån men innan jag ska in har jag ångest.

I am a mess.


Det var det. En liten update på den annars så tysta bloggen.

16.1.2016

Skitåret 2015

De flesta har gjort årskrönikor på sina bloggar men jag tänker inte göra en. 2015 var ett riktigt pissår. Inte värt att minnas men kanske nog helt bra att ha i bagaget. Men det är jag inte redo att skriva under än men kanske någon gång i framtiden.

Mina populäraste bilder på Instagram påstår ju nog att det var ett relativt fint år. Åtminstone genom instafilter. Visst hände det också bra saker men mest åt nära och kära runt mig. Vilken tur att det ändå funnits någon positivitet under året.

Troligen går året 2015 till min hjärnas arkiv som året då jag misslyckades. Året då huvudet inte fungerade, tröttheten låg som en evig dimma över mig och då jag hade nära till gråt. Året då jag hade svårt att orka umgås med människor. Också människor jag tycker om. Året då min hjärna var så upp i varv att det nästan rykte ur öronen. Året då det brast. Året då jag hatade mig själv för att vara så svag.

Jag vill ju hoppas att 2016 blir ett bättre år. Visst, jag mår ju lite bättre men känner att jag har en lång väg att gå. Att bearbeta alla mina sorger och spöken. Det kommer nog att bli tungt så därför ids jag inte ens prutthurtigt säga att det kan bli bara bättre.

Det här året har minsann inte börjat bra. Set har uppstått gräl, varit problem med bilen som sedan var på svindyr service och en del strul på jobbet. Problem med knäet. Många motgångar. Ångestklumpen i bröstet is back!

Jag har ingen aning om hur livet ser ut om ett år. Har jag hittat ett lugn i själen? Har jag lyckats bearbeta mitt bagage. Har jag blivit snällare mot mig själv? Har jag blivit gladare? Skrattar jag mer? Orkar jag mer? Så många frågor men ingen som har svaren. Det blir intressant att se vart 2016 tar mig.

15.1.2016

Terapierfarenheter

Nu har jag gått i terapi en tid och undrar var det ska bli till. Formen är psykoanalytisk och det känns bara så lustigt.

Man ba:
- Bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla. Ai gick 45 minuter redan? Okej, tack för idag vi ses nästa vecka.

Nå. Jag är fortfarande i början av processen. Men jag funderade om ni som gått i terapi skulle ha lust att dela med er om hur det var? Hur kändes det i början? Vad hände sen? Hur kändes det när ni hade gått igenom processen?

Terapihissen. Alltså den jag åker upp till shrinken med, två gånger i veckan.

14.1.2016

Kevins fotoblogg del 4 (The inredningsedition)

Dags för lillfotografens fotoblogg. Denna gång är det tydligen Kevins fotoblogg - The inredningsedition.

Jepps, han är i farten igen.

Här ser vi en suddig bokhylla.

Här har vi lampan i hans rum.

Här ett stilleben av mjukisdjur.

Vår tavla i vardagsrummet ser ut så här. Det är 3jorn som tagit fotot i New York.

Här ser vi en orkidé. Vilket är exotiskt för vi har inte grönväxter. Eftersom de av någon underlig orsak alltid dör här.
Kolla alla Kevins fotobloggar här.

6.1.2016

Den svinkalla trettondagen

Väldigt konstigt med en helgdag mitt i veckan. Nästan onödigt tycker jag. Fast jo, helt kiva att vi hade en dag då alla tre var tillsammans hela dagen. I synnerhet när jag är borta nästan hela veckoslutet. 

Vi hade inget program för idag, hade tänkt att vi skulle skrinna men insåg på morgonen att det var bäst att låta bli på grund av kölden. 

Lite tyckte jag att vi sku gå ut och andas in kölden. Kevin vägrade. Till slut lyckades vi gå ut och var klädda som michelingubbar. Efter ungefär fyra minuter tyckte Kevin att det var tillräckligt. 

Fast vi hade massor kläder och annars hade varmt så tog det riktigt ont i kinderna. Killarna gick in och jag promenerade en kort runda. Borde ha haft kommandopipo och slalomglasögon så skulle det inte ha varit några problem. 

Sedan var det skönt att gå i bastun. Resten av dagen chillade vi i soffan. 






3.1.2016

Vad som hänt de senaste veckorna

Här har det varit ganska tyst. Jag har haft semester och skulle ha haft massor tid att blogga, men njääh. Här kommer ändå en liten sammanfattning av vad vi sysslat med den senaste 1,5 veckan.

Julafton startade med julgröt hos mig. Jag fuckade up gröten men det var ändå kiva att morsan, hennes man, brorsan och hans sambo kom till oss.
Efter julgröten for vi till svärmor och julgubben kom nästan direkt. Ganska tidig var han i år.
Efter att barnen öppnat en klapp for vi till julkyrkan. Här 3jorn med Lillkusinen och Kevin. Ibland måste man kolla en gång extra att man verkligen tar rätt barn.
Efter kyrkan blev det paketöppning och mat. Ätandet blev ingen lugn stund för oss vuxna för det fanns två ivriga som påtade på klapparna. Kevin gick och kollade alla klappar med hans namn på. En öppnade han också utan att vi märkte och när vi undrade vad han sysslade med så sa han: Men det står ju Kevin på! Hahahaa.
På juldagen jäste vi hemma. Till kvällsmål blev det risgrynsgröt eftersom jag förstört gröten föregående dag och glöggskumppa (yök).
Annandag jul körde vi tillsammans med min bror och hans sambo till Vierumäki där farsans familj höll hus. Där blev det chill, promenad, bastu och middag. Hunden Hilda på bilden är ungefär den enda hunden i universum som jag inte är rädd för.
Efter jul jobbade jag en dag och fortsatte sedan semestra. En dag åkte vi till stan och skrinnade tillsammans med Kevins gudmor som var i stan.
Kevin var otroligt duktig. Det var visst hans tredje gång på skridskor.
Han hölls redan och stå utan stöd och kunde skrinna framåt med manicken på bilden.
Sedan blev det nyårsfirande hemma hos oss tillsammans med Lillkusinens familj.
Det blev glitter...
… och hattar.
När det började skjutas raketer blev det riktigt spännande.
Några raketer skjöt vi också.
Kevin var inte alls lika rädd för pamandet som han var förra året.


När Lillkusinens familj begav sig hemåt så fjantade vi oss en stund till.
Några dagar efter årsskiftet hjälpte vi Lillkusinens familj att flytta. De flyttade upp till sjunde våningen och hissen var sönder. Alla var ganska uppgivna till en början men sen var det bara att börja bära. Har nog aldrig varit på ett lika tungt träningspass som flyttan var. Hahaha sjukt bra gratis träning! Till deras följande flytt klär jag mig i träningskläder. På bilden bärs soffan upp.

Semestern avslutades med ett biobesök.
Blev lite halft tvingad att se Star Wars. Egentligen var jag inte så sjukt intresserad av att se den men det råkade nu inte gå någon annan film heller som jag skulle ha velat se just den tiden vi skulle gå. Helt för spännande film för mig.  Skulle helst ha sett någon harmlös feelgood hömppäfilm. Nå, nästa gång får jag välja!

I morgon är sedan en vanlig måndag. Jag tror Kevin är riktigt glad när han får fara till dagis och leka. Och riktigt roligt att jobba lite som omväxling till dekadensen.

2.1.2016

Kevins fotoblogg del 3

Fotobloggen är här igen! Lite vardagsbilder ur barnets synvinkel, var så goda!

Facetime med favoriter. 

Dagisets tak då han visade kameran för de vuxna där.

Pappa.

Plätt i mjölkglaset.

Ett stilleben.

Not sure bad som händer här. Jag dricker kaffe stående vid ett stökigt bord. Och tydligen har jag fått blommor.