16.5.2016

Drömmen som gick i uppfyllelse: Eurovisionsfinalen live i Stockholm

Min stora dröm i många år har varit att få se Eurovisionsfinalen live. Jag såg genrepet i Helsingfors för nio år sedan men det känns inte som samma sak.

Jag hade egentligen gett upp hoppet också för Stockholms del eftersom vi inte köpte några biljetter då de släpptes. Men plötsligt såg jag i min news feed att flera biljetter skulle släppas och insåg att detta var min chans. Now or never!

Dagen då biljetterna släpptes så dejourerade jag vid datorn, lyckades hamna i en kö och plötsligt kunde jag klicka hem två biljetter till finalen. Jag hade faktiskt inte trott att det skulle lyckas. Aj vilken glädje vet ni!

Eurovision, skumppa och glitter.

I Stockholm kollade vi både Eurovision Village och Euro Fan Café (där Euroclub huserar på kvällarna). Jag var inte speciellt imponerad av någondera men det var roligt att se dem.

Eurovision Villagei Kungsträdgården.

Eurovision Village.

Här är stället där delegationerna festar på kvällarna. Här skulle jag ha velat vara på lördag kväll.

ESC-logon fanns ÖVER ALLT i Stockholm.

Jag värmde upp på hotellet.

Färdig för Globen.

När vi var påväg mot Globen och steg på ett proppfullt tåg i tunnelbanan så märktes Eurovisionsfiilisen direkt. Det var flaggor av alla de olika slag och glada fans sjöng sina länders låtar.

Folk var klädda i de mest fantastiska ting.
Snart framme. Människorna som trängdes här var så himla glada.

Min flagga fick jag inte ta in till Globen vilket var ganska tråkigt. Käppen var väl för massiv. Eftersom flaggan varit med år 1995 på Lejonens guldfest samt på Salutorget då Lordi kom hem som vinnare så har den ganska stort känslovärde. Vi kunde inte bara dumpa den, så vi gömde den. Tog en stund att hitta ett bra ställe men det lönade sig eftersom flaggan fanns kvar när vi kom ut från Globen.


Gömstället.
Lyckades träffa det största och mest fantastiska Eurovision fanset jag vet, Jojo. Hon hade varit i Globen varenda kväll och festade på Euroclub efter finalen. Jag önskar bara att vi hade haft mer tid än ett snabbt hej.

Våra platser var högt uppe i Globen men fiilisen sträckte sig upp ända dit. Fansen hejade på alla och det var glädje och kärlek i luften. Eller nå, vi var omringade av svenskar och det kändes som att stämningen ändrade en aning mot slutet när de insåg att Frans inte skulle ta hem vinsten, hahaa.


Man hörde ändå ganska bra vilka låtar som var publikens stora favoriter, Sverige, Australien, Ryssland, Ukraina och Israel så klart. Men vi var förvånade över jublet som till exempel Bulgarien, Spanien och Österrike fick.


Jag måste också säga att svenskarna kan detta med show. Det var så himla snyggt och verkligen intressant att få se vad som hände på scenen medan tv-publiken såg på vykortena. Det är så mycket man inte ser via tv:n. I Globen fanns det som tur ändå stora screenar så man kunde följa med uppträdandena i en tätare bild.


En av höjdpunkterna var så klart Justin Timberlake. Det var lite udda att han var där men glad blev man ju nog. En riktigt stor bonus på en redan fantastisk upplevelse.

Justin.

Slutet blev en riktig rysare. Det nya sättet att presentera poängen gjorde att det var spännande ända till slut. Stämningen i Globen var helt magisk. Tusentals människor som var helt tysta, höll andan och väntade och mitt hjärta bultade jätte starkt i bröstet.

Jamala och Måns.

När vinnaren sedan blev klar så märktes det att många i publiken var förvirrade. En stor del ansåg nog att det blev fel vinnare. Min personliga favorit var nog Australien men också Ryssland var galet bra. 

1944.

När jag följande dag läste artiklar om finalen och kollade finska juryns poäng så var jag lite förbluffad, vilka underliga poäng de gett. Jurygruppernas favorit var ju Australien medan folket hade röstat fram Ryssland. Och nu blev det ju så att ingendera av dem vann. Så det är kanske aningen tråkigt tycker jag.

Tack för idag!

Men visst Ukraina var ju nog en av mina favoriter men inte den största. Det var liksom så starkt, speciellt och viktigt.

Lite merchandise var jag tvungen att köpa fast jag oftast tycker det är onödigt. Blev ett telefonskal och en t-shirt.

Jag är verkligen lycklig över att jag hade möjligheten att åka och se finalen. Det var värt varenda euro. 3jorn har under våra tio år blivit hjärntvättad och följer numera med Eurovisionen med mig.

Lite lustigt att jag förra året den här tiden inte riktigt orkade vara engagerad. Jag var i ett väldigt mörkt ställe då. Men nu är jag tillbaka och orkar igen engagera mig i min stora passion. Härligt!

Jag huserade ganska aktivt på Snapchat. Nedan kan ni se min snapchatstory från lördagen. Det är någon mysko med ljudet, men you get the big picture.

2 kommenttia :

Roligt att du kommenterar!