21.10.2016

Kärlek och hat sida vid sida

Jag grubblar mycket över some, bloggar och att vara uppkopplad. Vi har igen infört gränser hemma för när man får sitta hjärndöd med sin telefon i handen och när man inte får det. Det känns viktigt för telefonen är ju beroendeframkallande. Man kan hipla på den otaliga gånger om dagen och scrolla hur länge som helst. Hur mycket tid sätter man inte på att följa med andras liv maniskt när man kunde leva sitt eget?

Jag älskar ju some. Numera handlar det inte endast om att följa med kompisar och bekanta och uppdatera saker från mitt eget liv. Man följer också med nyheter och andra viktigheter där via. Jag har också mycket nytta av some i mitt jobb.  

Alltid om man inte har något att göra tar man fram telefonen. Man kan ofta gå omkring samtidigt som man chattar med någon. När man sjunker in i sin skärm så blir man samtidigt aningen mer frånvarande från det verkliga livet. Det är som att en osynlig genomskinlig bubbla skulle uppenbara dig runt en.

Idag skulle jag ha gått förbi en av mina bästa vänner på stan utan att märka om jag hade haft näsan i telefonen.Det bara råkade sig att telefonen var i fickan när jag stod i rulltrappan. Jag började fundera hur mycket intressant jag månne missat framför min näsa för att jag stirrat på den lilla skärmen på jakt efter något som berör mig där ute i cyberrymden? Hur många vänner och bekanta har jag promenerat förbi bara för att jag inte är uppmärksam om det som händer runt mig?

Jaah. Jag vet inte vad jag dillar om. Lösa tankar. Men jag har verkligen ett kärlek-hat förhållande till min iphone och allt vad den innebär. Den är en öppning ut i vida världen samtidigt som den tar otroligt mycket av min tid. 

Ei kommentteja :

Lähetä kommentti

Roligt att du kommenterar!