Behind the preggo-scenes / Second edition

torstaina, helmikuuta 23, 2017

Senast skrev jag ett Behind the preggo-scenes inlägg om tiden innan vi hade outat vår graviditet. Jag tänkte göra samma sak för jag har ju ändå varit gravid i över 100 dagar så det har väl hänt lite allt möjligt under den tiden.

Först tänkte jag säga att jag mår väldigt bra just nu, kanske lite tröttare än vanligt men det är jag ju van med, hehee. I början hade jag ett svagt illamående vilket jag inte alls led av senast. Det var lite tungt.

Min stora craving i början var Cocis Zero, helt konstigt med tanke på att jag dricker väldigt lite läsk. Det gick om på en månad. Ett litet sockerberoende har också smygit tillbaka och jag har varit aningen mer flexibel med det. Försöker dock hålla mig så det inte ska bli lika galet som senast jag var gravid, shit vilka mängder godis och choklad jag åt.

Min första aning om graviditeten fick jag när jag skulle på en av alla jobblillajulsfester. Jag var på redaktionen och fixade mig färdig och hade en liten flaska av min favoritskumpa med mig. Vanligtvis brukar första klunken vara en stor njutning men nu fick jag nästan kväljningar. Det var så otroligt underligt att jag anade redan då fast vi plussade först lite senare.

Vi gjorde samma misstag som senast och köpte billighetsgraviditetstest. Det kändes opålitligt när det andra sträcket var så svagt...

... så precis som förra gången gick vi nästa dag och köpte det dyraste testet. Hahaha.

När vi väl hade plussat hade jag ännu en jobbjulfest kvar att klara mig igenom. Det var ingen njutning alls.

Temat för festen var Ryssland. Visst ser jag helt onykter ut!

Det radades snapsglas framför oss för vodkatasting och buffén innehöll en massa rå fisk och rom. Hahahaa. Såg inget alkoholfritt någonstans. Man skulle ha dragit en fin fylla på den festen om man bara hade kunnat.

När jag träffade vänner och alkohol var inblandat var jag rakt på sak och berättade att jag var gravid. Väldigt mycket lättare för mig att inte behöva smussla.

Det var skönt med jullov på grund av illamåendet.

Sedan var det dags för jobb igen och man fick dra på sig masken.

Försökte motionera lite ibland men har fortfarande ingen rutin på det.

Det var skönt att ha så många vänner som moraliskt stöd denna gång. Senast var vi ganska långt i graviditeten innan vi berättade åt folk.

Jag har fått komma ihåg att man som preggo blir expert på att kisi på burk. I och med mitt första rådgivningsbesök var jag med om en lite tråkig incident, ska berätta mer om det i ett annat inlägg (Det har inget med kisi att göra!).

Vi var till Himos. Det var fem år sedan jag stod på skidorna senast. Då var jag också gravid. Hahaha.

Vi var på Den finlandssvenska kryssningen och hade några partners in crime som visste om graviditeten. Så det gick relativt smidigt.

Fy fan att denna byggnad gav oss båda lite obehagliga vibbar. Det är Barnmorskeinstitutet, där Kevin föddes. Och fast det var en glad händelse så var ju förlossningen ett enda helvete. Flashbacks...

En liten alien fanns där inne. En aktiv liten typ som hade hicka.

Efter ultrat gick vi på tumislunch för att fira att allt var bra.

Magen började synas mycket tidigare denna gång än senast...

Efter ultrat berättade vi åt den blivande storabrodern. Vi borde ha filmat det, hans reaktion var så fin. Först tittade han oförstående och trodde att vi skämtade. Sedan började han ställa väldigt smarta frågor. Han har varit glad över nyheten och önskade att bebisen skulle komma nu direkt.

Inne i vecka 13 började det bli besvärligt med mina minsta jeans. De jeansen som jag använde när jag var 14 kg tyngre sitter inte heller för jag är fortfarande för liten för dem. Snart är det lönedag och då ska jag skaffa ett par preggobyxor. Senast var jag inne i vecka 20 när jag köpte gravidjeans.

Jag längtar till att det ska se ut som en riktig preggomage. Inte bara som att jag skulle ha ätit för många fastlagsbullar. Hahaa!

Här vecka 14+5. Börjar vara svårt att dölja. Hade berättat åt några kolleger om graviditeten tidigare men ungefär nu var det dags att komma ut ur preggoskåpet. Vi lade ut det på FB. Jag har en sådan underlig sits på jobbet att jag egentligen inte har något nära team som jag jobbar med utan många olika team som jag har lite att göra med. Det kändes lättare att bara slänga ut det på FB när chefskapet visste om saken så behövde jag inte berätta om saken tusen gånger. Verkligen SKÖNT att inte behöva hålla hemlisen längre.

Samma dag som vi outade graviditeten gjorde jag ett extra besök på öppna rådgivningen. Några nätter tidigare vaknade jag till en knivskarp smärta i nedre magen. Det höll i sig i ungefär en halv timme. Det var jag aldrig med om under förra graviditeten, väldigt skrämmande. Så jag ville lyssna på hjärtljuden för jag känner ju inte bebisens rörelser riktigt ännu. Allt var bra och det var skönt att få det kollat.

Jag invigde graviditetsvecka 16 med nya preggobyxor. Senast klarade jag mig fyra veckor längre i vanliga jeans. Magen är större än senast i detta skede och så tror jag att jag är aningen bekvämare av mig. Varför lida om man kan ha det bekvämt, hahaa. Det känns verkligen som att magen ploppat fram under den senaste veckan.

Att sådant. Enligt min app har jag 173 dagar kvar. Spännande tider.

You Might Also Like

6 kommenttia

  1. Intressant, jag kunde också ha levt på Pepsi Max i denna graviditet. Har mått helt jätteilla och Pepsi hjälpte tyckte jag.

    VastaaPoista
    Vastaukset
    1. Hahaha lustigt! :D Nå men tur om dte finns något som hjälper. Hoppas ditt illamående har lättat.

      Poista
  2. Nämen gratulerar, vad roligt!Låter bekant dethär med cocis craving. Lättat illamående en del för mig också :)

    VastaaPoista
    Vastaukset
    1. Hahahaaa tänk att det är så allmänt med cocis cravings! :D Grattis till graviditeten!

      Poista
  3. Grattis! Och angående det där billiga testet, dom ska vara precis lika pålitliga som clearblues digitala. RFSU's test man kan köpa i cittari kostar runt 2-3 euro o har samma känslighet som clearblues digitala, 25 mlU/ml. Och ett positivt resultat är alltid positivt. :) Gravid-Communityn på instagram är fantastisk. Man lär sig så himla myckert av att följa med vad folk skriver åt varandra. :)
    H. En som försöker bli gravid.

    VastaaPoista
    Vastaukset
    1. Tack! Jo men tänk att man ändå inte tycker att man riktigt kan lite på dem :P

      Hoppas det nappar snart för dig!

      Poista

Roligt att du kommenterar!

Like my blog on Facebook

Instagram