26.4.2017

Vårt förlossningssjukhus stänger

Oj det kom nya spännande svängar som kanske gäller oss när nyheten om att Barnmorskeinstitutet stänger på grund av mögelskador. Vi har tre och en halv månad till beräknat så det kan ju hända att de inte stängt ännu då det är dags för oss.

Jag tycker det är otroligt bra att det äntligen görs något åt saken. Har själv på nära håll fått erfara en person som blev sjuk på sin arbetsplats, där allt nekades och senare kom det fram en massa grejer som hållits i skymundan. Jag tycker det är förkastligt med tanke på att det är många människors hälsa det gäller.

På Barnmorskeinstitutet föds 5500 babysar per år. Det gör mig nervös. Vart ska alla de rymmas? På sommaren är det ju dessutom väldigt fullt på förlossningssjukhusen så ifall Kättären nu stängs med racerfart så blir man ju nervös för sin egen del.

Vi får bara hålla tummarna för att allt löser sig på bästa möjliga sätt. Både för oss och alla andra som ska föda på huvudstadsregionen.

Min pappa skickade också en länk till detta. Det har tydligen inte varit helt problemfritt då när Barnmorskeinstitutet började byggas i mitten av 1950-talet. Intressant.

Två fina typer chillar på Barnmorskeinstitutet en het sommardag i juli 2012.

25.4.2017

Om att gissa babyns kön

Vem är det som gömmer sig under handen på ultrabilden?
Visst är det roligt att försöka gissa babyns kön. Vi har haft en stark känsla av att det är en pojke där inne i magen. Jag samlade ihop myter om hur man vet babyns kön av preggokrämpor. Tog även med förra graviditeten som jämförelse.

Snabbare hjärtljud hos flickor
Flickornas hjärtljud är över 140 slag per minut, pojkarnas under.

Första graviditeten
De gånger som hjärtljuden mättes så var slagen 140 slag per minut eller under. = pojke

Andra graviditeten
Det som mätts hittills har varit 160, 150 och senaste 140 slag. Helt tydligt högre värden än förra gången. = flicka

Söt- eller saltsug
Vill man äta sött så väntar man en flicka, salt så är det en pojke.

Första graviditeten
Jag har alltid varit sugen på sött. Gravid eller ej. Så även under första graviditeten. = flicka

Andra graviditeten
Jag som hade blivit av med sötsuget har fått det tillbaka. Ibland är det riktigt hemskt och jag har ätit väldigt mycket sötsaker på sistone. = flicka

Illamående
Har man starkt illamående i början av graviditeten så väntar man sannolikt en flicka.

Första graviditeten
Inget illamående. Ever. = pojke

Andra graviditeten
I början hade jag ett svagt konstant illamående som blev ganska hemskt om jag blev hungrig eller drack kaffe. = flicka

Finnar
Det sägs att flickan stjäl mammans skönhet. Så får man mycket finnar under graviditeten så väntar man sannolikt en flicka.

Första graviditeten
Jag har alltid haft problem med finnar. Hela mitt vuxna liv. Har inget minne av någon drastisk ändring här. = ?

Andra graviditeten
Jag har haft underligt lite finnar hittills. = pojke

Hormonrand
Har man en stark och lång hormonrand, upp till revbenen så väntar man en pojke. En mindre och svagare rand är en flicka.

Första graviditeten
Ingen hormonrand. = ?

Andra graviditeten
Nyligen har en svag kort rand dykt upp som jag inte lagt märkte till tidigare. = flicka

Sovställning
Sover man på vänster sida så väntar man flicka och på höger så väntar man pojke

Första graviditeten
Har inget minne men eftersom vi sov på samma sidor i sängen som nu så misstänker jag att jag sov mer på vänster sida. Jag föredrar att sova mot det hållet där det finns luft, inte alltså med näsan fast i mannen. Men detta är oklart eftersom jag inte minns.

Andra graviditeten
Vänster sida. = flicka

Halsbränna
Om man lider av halsbränna så väntar man troligen en kille. Lider man inte desto mer av halsbränna så väntar man flicka.

Första graviditeten
Jag vet inte vad halsbränna är. = flicka

Andra graviditeten
Jag vet fortfarande inte vad halsbränna är. = flicka

Matnojor
Har man många konstiga matnojor, dvs. cravings efter underliga saker, så väntar man sannolikt en pojke.

Första graviditeten
Har inget minne av matnojor. = flicka

Andra graviditeten
Inga underliga matnojor nu heller. Jag var otroligt sugen på Cocis Zero den första tiden men tycker inte det är en matnoja. = flicka

Magens form
Detta är också en klassisk grej, pojk- eller flickmage. Eftersom jag har svårt att avgöra formen på magen så lämnar jag det tomt tillsvidare. Kan ju uppdatera senare om magen är en tydlig pojk- eller flickmage.

Resultat
Jag räknade inte ihop resultatet för första graviditeten eftersom det var så många oklara grejor.

Resultat för denna graviditet
Pojke 1
Flicka 7




















Enligt det andra ultrat är det en flicka som för tillfället hickar i min mage. Så resultatet blev ju rätt, mer rätt än första graviditeten ifall könet stämmer. Men det kan givetvis aldrig vara säkert så i augusti ser vi. Det är ändå skönt att kunna tala om "lillasyster" här hemma, blir liksom mer konkret för hela familjen.

Jag var tvungen att köpa detta ursöta set efter ultranyheterna. Helt utopistiskt. :) 




24.4.2017

Min gamla kompis, förlossningsrädslan, är fortfarande kvar

Jaha. Det börjar vara den tiden i livet då man ska börja fundera på sin förlossningsrädsla. Suck. Om jag skulle få välja så skulle jag inte villa gå igenom en förlossning igen, men då är det väl lite svårt att få ut barnet.

Senast jag var gravid besökte jag pelkopoli (Polikliniken för patienter med förlossningsrädsla) men upplevde inte att det var till någon hjälp. Man kan diskutera saken hur länge som helst men det ändrar inget. Inte för mig. Ni som följt med mig en tid minns kanske att min förlossning verkligen inte var något drömscenario. Den erfarenheten hjälpte inte min förlossningsrädsla ett dugg...

Och nu är jag här igen, i denna situation. Vad ska hända denna gång? Jag har nyss fått två tider inbokade till pelkopoli, till maj och juli.

Skrattade till högt när jag läste brevet som kom med. "Rädslan kan liksom andra känslor hanteras och kontrolleras. Man kan förvandla rädslan till en kraftresurs." Blev nästan ledsen när jag läste det. Det fixade jag verkligen inte senast... Suck och stön.

Resepaniken

Här ruvas det för fulla muggar. Om några dagar går vi in i vecka 26. Jag hinner inte riktigt hänga med i veckorna, under förra graviditeten visste jag exakt vilken vecka vi var i. Märkligt.

Efter att vi blev gravida fick vi panik. Nämligen resepanik. Nu är vi ju i ett skede då det är roligt att resa. Kevin är så stor och ett otroligt roligt resesällskap. Paniken berodde på att vi insåg att det tar ganska många år innan vi är i samma läge igen. Alla som rest med en toddler vet vad jag menar. Det är liksom ett enda yrande. Så vi panikbeställde en resa. Den sista resan för oss tre. Fattar inte hur vi ens ska ha råd att resa sen när vi är fyra i familjen, hahahaa. 

Nu är det inte många dagar innan vi reser till Playa de las Americas på Teneriffa. Jag har aldrig varit på Teneriffa så det ska bli intressant.

Snart är vi där!
Vi ska bo på ett familjevänligt hotell, eller nå familjehelvete brukar jag kalla det, hahahaa. Det blir Lollo & Bernie och all inclusive och hela faderullan. Där kommer vi alla nog att trivas ypperligt bra. 

Nu får vi bara hoppas att alla är friska, Kevin har IGEN varit krasslig. Jag lider endast av resefeber och preggokrämpor. Vi behöver verkligen den här resan. Mannen har jobbat som en dåre, innan det var det jag som hade mycket på jobbet och sedan alla sjukdomsfall. Ska bli så skönt med värme och sol och chill. CAN'T WAIT!!!

Det finns mycket som måste göras innan avfärden. Min kropp har fått en annan form sedan jag använde mina sommarkläder senast. Kevin har vuxit och shorts- samt skogarderoben måste uppdateras. Sandalerna ska grävas fram från förrådet. Försäkringar ska kollas. Kvällarna fylls av förberedelser, sedan ska vi fira lite valborg och sedan bär det av.

Vi brukar låna reseväskor av min mamma och hennes man. De står redan uppradade i hallen och väntar på packning.

15.4.2017

Alla andra barnen var påskhäxor men K ville gå på bilutställning

Det känns ofta som Kevin inte är den typiska fyraåringen. Om han får välja mellan Blixten McQueen eller Top Gear på tv så väljer han alltid Top Gear. Det känns som han hellre väljer det som är "på riktigt" än något animerat.

Han är inte alls förtjust i barnmusik. Han väljer alltid vuxnare musik. Det kan till exempel vara Trolls soundtracket (som har väldigt bra låtar!) eller Skrillex. Vi brukar släpa honom på Arne Alligator-konsert en gång i året vilket han tycker är kul men han brukar inte villa lyssna på musiken hemma. 

Om han får välja mellan en barnbok om bilar eller en biltidning, så väljer han nästan alltid tidningen. 

På iPaden väljer han nästan aldrig barnspel utan ett bilspel som har en lite äldre målgrupp. Han är otroligt bra på det. Ingen chans att vi skulle vinna honom.

Han har också börjat fråga "är det här på riktigt". Tycker han att barngrejer är fejk på något sätt? Han är väldigt skeptisk till alla maskotar där det finns en människa inuti. Ni vet Arne Alligator, Ville Viking, Mumin etc.

Idag har han igen valt annorlunda. Flödet fylls av små påskhäxor men han ville inte "virpo". Inte ens fast vi tänkt gå endast till folk vi känner. Inte fast han visste att han skulle få godsaker som han älskar. Vi frågade många gånger men beslöt att låta hela grejen vara när han alltid sa att han inte ville. Det är ju inte roligt att tvinga till något sådant heller. Han ville hellre fara till American Car Show. Vi skulle ju ha hunnit med båda. 

Oh well, det passade mig ypperligt. Jag är ju inte den största fanet av virpomistraditionen. Och de fina glänsande bilarna fick det att pirra lite i mellangärdet, hahaha. Det blev en rolig eftermiddag och Kevin var nog i sjunde himlen. 

Monsterbilen var hans favorit. Fast han tyckte lite synd om Mitsubishin som hamnat under.

Jag fattar inte att folk orkar fixa och duuna för att få bilarna så här fina. Bilarna som var från 1950-talet var ju i bättre skick än vår Mazda som inte ens har tio år på nacken.

Min favorit var den här blingblingbilen :D Imponerande!

12.4.2017

Graviditeten hämtade med sig ryggbesvären

Senast jag skrev handlade det om Kevins sjukor. Nu handlar det om mina krämpor. Något som verkligen kastar mörka moln på himlen gällande denna graviditet är mina ryggproblem.

När jag väntade Kevin så hade jag också ont i ryggen men det kom först i slutet av graviditeten. Nu har jag haft ryggont redan i flera månader och vi är först lite över halvvägs. Och det känns nästan som det blir värre hela tiden. Jag börjar ha svårt att klara av en vanlig dag och då gör jag inte ens något fysiskt jobb. Bara att ta mig till och från jobbet med två byten av färdmedel känns tungt. På morgonen brukar ryggen kännas relativt okej men sedan under arbetsdagen får jag mer och mer ont. På hemvägen hämtar jag ofta Kevin från dagis och så kommer vi hem, ska laga middag, leka och allt det vanliga och jag skulle bara helst ligga ner. På kvällen kan det vara riktigt ont.

Jag har inte motionerat på länge för det känns som det blir värre av ansträngning. Jag hade en övertidsledig måndag förra veckan då jag bara låg på soffan hemma. På kvällen hade jag nästan inte alls ont. Jag önskar att jag hade möjlighet till bil eftersom det skulle underlätta mycket.

Så jag är faktiskt ganska orolig över hur det ska bli när jag är höggravid. Senast kom ju krämporna mot slutet. Magen är givetvis större nu andra gången. Jag är fem år äldre, är det kanske mer påfrestande för kroppen? Livet är också annorlunda denna gång när man redan har ett barn och inte bara kan ligga i soffan och kolla Netflix när man kommer hem från jobbet.

Jag skaffade ett stödbälte för länge sedan men har haft lite svårt att använda det. Jag är kissnödig konstant och det känns nästan obehagligt med bältet som trycker på.



Förra veckoslutet besökte jag osteopat. Det var en intressant upplevelse. Hon studerade min nedre rygg en stund och frågade om jag fallit på rumpan. Och visst, några dagar efter första ultrat var det världshistoriens halaste dag här i Helsingfors. Hela marken var isig och det hade kommit ett nytt lager snö på. Jag halkade och föll på rumpan när jag promenerade hem från den öppna rådgivningen.

Jag blev skrämd och det tog lite ont men sen glömde jag bort hela grejen. Osteopaten sa att något hade hamnat lite snett i fallet och hon jobbade mycket för att fixa det. Jag märker en viss skillnad men tyvärr är det sjukt fortfarande. Jag vet inte om det skulle krävas fler besök eller vad grejen är.

Så, nu vet jag inte riktigt vad jag borde göra. Går jag till läkare så är säkert sjukledighet ungefär den enda hjälpen jag kan få därifrån. Skulle ogärna bli sjukledig, åtminstone för längre tider. Jag skulle bli så galet uttråkad. Kunde en fysioterapeut hjälpa mig? Ett osteopatbesök till? Någon sorts massage?

Min nästa rådgivning är direkt efter påsk. Och jag är inbokad i en fysiogrupp till slutet av månaden. Men det känns som en evighetslång väntan.

Snälla kommentera gärna om ni har erfarenhet av liknande preggobesvär. Hjälpte något?

Magen för några veckor sedan. Halvvägs i graviditeten.

3.4.2017

Den första spysjukan och några andra sjukor därtill

För en tid sedan drabbades Kevin av sin första spysjuka. Jag som nästan redan trodde att hans superimmunförsvar skyddar honom mot alla sådana bobbor. Men denna bobba fälde honom totalt.

Tänk att han ändå klarat sig så här länge utan spysjuka. De har haft epidemier på dagis och både 3jorn och jag har varit smittade en gång samtidigt med Kevin fick inget.

Nu vaknade han vid 22 till att han hade spytt ner sig själv och sin säng. Vi vakade vid hans säng och försökte bonga spyorna i ett fat. Så jäkla hemskt. Och värst var nog att se hur han led. Det fortsatte hela natten och följande dag hölls inget inne. Det var svårt att få honom att dricka och sen när han plötsligt ville dricka större mängder så kom det ut direkt. Han sa knappt något på hela dagen. Febrig blev han också.

Sedan efter en hel natts sömn började han må bättre. Ville fortfarande inte äta men fick i honom lite dricka. Han babblade på om bilar konstant. Då visste vi att han mådde mycket bättre redan. På kvällen åt han sedan lite. Popcorn sjönk ner bra. Lite glass. Två knackkorvar.

Sedan fick han ha ännu en sjukledig dag då han redan var normal.

En sjukling och en mage sover päikkäre tillsammans. Otroligt mysigt.

Men oj så man uppskattar den vanliga vardagen efter något sådant. Vi fungerade också som ett så otroligt bra team. Fast vi aldrig varit med om ett barns spysjuka så bara agerade vi i sync. När vi vaknade till spyorna i sängen agerade båda genast. Ena tog hand om barnet och tvättade honom rent. Den andra skötte om att få det rent i sängen och städa efter katastrofen så att barnet hade en ren säng att återvända till. Den som hade möte följande morgon fick sova större delen av natten. Den andra vakade vid Kevins säng med ett ämbare. När den andra kom hem fick vakaren sova en stund. Och sedan byttes rollerna till följande natt som redan var lugn. Byk- och tvättlogistiken funkade utmärkt.

En storstor klapp på axeln åt oss superföräldrar :)



Men tyvärr tog det inte slut där. Någon vecka senare fick han feber. En dag hade han det och sedan stegring och så var det över. En vecka senare fick han diarré. Så det har varit galet mycket nu för en som typ aldrig är sjuk. Nu hoppas vi att det var nog.

Som jag tidigare skrev så har jag haft två arbetsresor här i samma veva. Så lite galet har det nog varit. Vi har ett bra skyddsnät men nu fick vi riktigt fundera hur vi skulle fixa förra fredagen då jag var bortrest och 3jorn hade ett viktigt jobbmöte. Alla de vanliga barnvakterna var bortresta, alla på samma gång. Vilken lycka att min mammas man kunde flytta på ett möte så han kunde vara några timmar hos oss. Så otroligt tacksamma vi är för de underbara människorna vi har runt oss som hjälper i nöd (och utan nöd).

3jorn har också fått pussla mycket för det var ju tänkt att Kevin skulle vara på dagis de dagar jag var bortrest. Plötsligt var han hemma och som den egenföretagare 3jorn är så måste han ju ändå få saker gjorda. Men deras teamwork hade fungerat riktigt bra. Lite spel- och Top Gear-pauser mellan varven då 3jorn kunde jobba.

Så de senaste veckorna har verkligen varit en ny erfarenhet för oss. Aldrig har vi behövt pussla så här mycket tidigare för att få vardagen att fungera. Det har varit mycket intressant och givande. Att se hur vi fungerar i krissituationer.

Veto veks.
Tänkte ännu länka till Hannah Norrenas inlägg från två år tillbaka. Snälla föräldrar, håll barnen hemma från dagis när de är sjuka. PLIIIIIIS!

2.4.2017

Resor och grejer de senaste veckorna

Oj vilka veckor det varit. Två arbetsresor tätt inpå varandra och sjukdomar som avlöst varandra här hemma i en och samma veva. Men WE DID IT!

Jag tänkte uppdatera lite bilder från arbetsresorna. Det var väldigt givande och roliga keikkor.

Första resan gick till Köpenhamn där jag skulle delta i ett seminarium. Sådan resa har jag typ aldrig fått åka på.

Jag reste redan en kväll innan seminariet för att jag inte ville ha väckning klockan 4 för att hinna till morgonplanet. Jag tog in på ett billigt hotell som nog var rent och bra men kanske lite klaustrofobiskt. Nå, jag skulle ju egentligen bara sova och sedan dra vidare.

Seminariet ordnades i DR:s (Danmarks Radio) utrymmen.

De hade väldigt fina lokaler. Mycket finare än vi har på Yle. Två dagar satt vi och lyssnade på väldigt intressanta presentationer. Coola grejer.

Turista hann jag inte alls men promenerade längs Strøget två gånger.

Världens sötaste kaffekärra stod utanför DR den andra morgonen.

Sedan var det dags att flyga hem med ett försenat plan. Blev sugen att åka till Köpenhamn för att turista lite.

Följande resa gick med tåg till Vasa och Pampas Nationaldag där vi skulle göra promo samt köra sändningar. Jag jobbade som en dåre på tåget och resan upp gick huxflux förbi.

Hotellets säng var så ooooootroligt skön. Sov väldigt bra i den.

Roliga saker man ibland får göra på jobbet: Packa goodiebags...

... göra planscher...

... och blåsa upp massor ballonger.

Vi sände från Havtornen på eftermiddagen.

På kvällsfesten var det Linda Bengtzing som stod på scen först.

Jag sprang på toaletten ofta pga. preggostatuset.

De vet du var de andra på scen.

Här min bästaste kollega som mitt i natten packar paketbilen med grejer. Jag konstaterade att detta nog börjar vara de sista tyngre keikkorna för mig för denna gång. Kände mig mycket gravid och min rygg är nog ganska sjuk utan roudande också. Då tog de andra ändå de tyngsta grejerna.

Trött och nöjd på väg till rummet. Jag älskar dessa keikkor trots att de sliter på. Också roligt att iaktta de festande studerandena och konstatera att jag är riktigt nöjd med mitt livsskede just nu. Längtar inte tillbaka fast det var en av de roligaste tiderna i mitt liv. Och det är ju bra! Nu är det roligt men på ett helt annat sätt.

Aprilmånad blir galen för 3jorn så det är ju tur att det lugnar sig lite för mig nu. Killarna har klarat sig superbra här hemma. Det är så skönt att man kan resa iväg och man vet att de har det bra tillsammans.