Den första spysjukan och några andra sjukor därtill

maanantaina, huhtikuuta 03, 2017

För en tid sedan drabbades Kevin av sin första spysjuka. Jag som nästan redan trodde att hans superimmunförsvar skyddar honom mot alla sådana bobbor. Men denna bobba fälde honom totalt.

Tänk att han ändå klarat sig så här länge utan spysjuka. De har haft epidemier på dagis och både 3jorn och jag har varit smittade en gång samtidigt med Kevin fick inget.

Nu vaknade han vid 22 till att han hade spytt ner sig själv och sin säng. Vi vakade vid hans säng och försökte bonga spyorna i ett fat. Så jäkla hemskt. Och värst var nog att se hur han led. Det fortsatte hela natten och följande dag hölls inget inne. Det var svårt att få honom att dricka och sen när han plötsligt ville dricka större mängder så kom det ut direkt. Han sa knappt något på hela dagen. Febrig blev han också.

Sedan efter en hel natts sömn började han må bättre. Ville fortfarande inte äta men fick i honom lite dricka. Han babblade på om bilar konstant. Då visste vi att han mådde mycket bättre redan. På kvällen åt han sedan lite. Popcorn sjönk ner bra. Lite glass. Två knackkorvar.

Sedan fick han ha ännu en sjukledig dag då han redan var normal.

En sjukling och en mage sover päikkäre tillsammans. Otroligt mysigt.

Men oj så man uppskattar den vanliga vardagen efter något sådant. Vi fungerade också som ett så otroligt bra team. Fast vi aldrig varit med om ett barns spysjuka så bara agerade vi i sync. När vi vaknade till spyorna i sängen agerade båda genast. Ena tog hand om barnet och tvättade honom rent. Den andra skötte om att få det rent i sängen och städa efter katastrofen så att barnet hade en ren säng att återvända till. Den som hade möte följande morgon fick sova större delen av natten. Den andra vakade vid Kevins säng med ett ämbare. När den andra kom hem fick vakaren sova en stund. Och sedan byttes rollerna till följande natt som redan var lugn. Byk- och tvättlogistiken funkade utmärkt.

En storstor klapp på axeln åt oss superföräldrar :)



Men tyvärr tog det inte slut där. Någon vecka senare fick han feber. En dag hade han det och sedan stegring och så var det över. En vecka senare fick han diarré. Så det har varit galet mycket nu för en som typ aldrig är sjuk. Nu hoppas vi att det var nog.

Som jag tidigare skrev så har jag haft två arbetsresor här i samma veva. Så lite galet har det nog varit. Vi har ett bra skyddsnät men nu fick vi riktigt fundera hur vi skulle fixa förra fredagen då jag var bortrest och 3jorn hade ett viktigt jobbmöte. Alla de vanliga barnvakterna var bortresta, alla på samma gång. Vilken lycka att min mammas man kunde flytta på ett möte så han kunde vara några timmar hos oss. Så otroligt tacksamma vi är för de underbara människorna vi har runt oss som hjälper i nöd (och utan nöd).

3jorn har också fått pussla mycket för det var ju tänkt att Kevin skulle vara på dagis de dagar jag var bortrest. Plötsligt var han hemma och som den egenföretagare 3jorn är så måste han ju ändå få saker gjorda. Men deras teamwork hade fungerat riktigt bra. Lite spel- och Top Gear-pauser mellan varven då 3jorn kunde jobba.

Så de senaste veckorna har verkligen varit en ny erfarenhet för oss. Aldrig har vi behövt pussla så här mycket tidigare för att få vardagen att fungera. Det har varit mycket intressant och givande. Att se hur vi fungerar i krissituationer.

Veto veks.
Tänkte ännu länka till Hannah Norrenas inlägg från två år tillbaka. Snälla föräldrar, håll barnen hemma från dagis när de är sjuka. PLIIIIIIS!

You Might Also Like

2 kommenttia

  1. Hannahs lapp var verkligen bra! Önskar alla skulle lära sig att respektera detta. Samma sak gäller på arbetsplatserna, folk borde ha vett att hållas hemma istället för att komma till jobbet dagen efter att de spytt eller om de spytt på natten. Har själv blivit smittad flera gånger av folk som kommit till jobbet alldeles för tidigt - ingen är så oumbärlig att de inte kan vara hemma tills smittorisken är över istället för att smitta ner andra och ställa till med ytterligare problem när fler blir sjuka.
    Hoppas ni allihopa ska få vara friska nu!

    VastaaPoista
    Vastaukset
    1. Så är det! Jag skulle hoppas att man fick vara hemma "för säkerhets skull" från jobbet om någon av familjen spyr. Man kan ju bära på smittan fast man inte själv börjat spugla än. Men det kan man ju inte :P De som harmöjlighet att distansa kan ju göra det så kanske risken för smitta minskar.

      Poista

Roligt att du kommenterar!

Like my blog on Facebook

Instagram