21.9.2017

Sömnbristen som kom ikapp

Tack alla ni som orkat läsa igenom min långa förlossningsberättelse. Tack också för alla kommentarer här på bloggen och på FB! Tänk att ni orkade läsa hela, hahaa!

I morgon blir Baby M redan sex veckor gammal. Och den senaste veckan har tröttheten kommit ikapp mig. Första månadens nattvaknande gick lätt men den här veckan har jag känt att min kropp är tung som cement när jag måste vakna på natten. När jag sedan skulle få återuppta sömnen så märker jag att min hjärna går på övervarv och jag funderar på en massa saker. Så det tar länge innan jag somnar om. Och sen just när jag fått sömn så ska man vakna igen. Första månaden tycker jag att jag somnade om ganska snabbt.

Lillkorven.

Mitt största orosmoment som bebismorsa har ju varit min sömn och mitt ork. Det gick ju inte sådär superbra senast. Nu med facit i hand så förstår jag ju att detta är övergående och försöker hålla fast vid den tanken för att orka. 

Under dessa sex veckor har jag två gånger sovit ostört i arbetsrummet. Det har varit himmelskt. Då jag jag fått en sju timmars ostörd sömn vilket ju är sjukt mycket jämfört med nätterna annars. Men ändå för lite jämfört med vad jag skulle behöva för att må bra. Det känns bara som jag ibland skulle behöva få sova typ 9-10 timmar. Ladda akkun ordentligt liksom. Men det är ganska svårt i denna situation.

Zzzzzz

Det som ändå är bra är att Baby M just nu tycks ha en nattrytm. Hon äter och sover och har inte behov för att umgås desto mer på natten. Dock har hon mycket ljud på natten och fast jag sover med öronproppar så hör jag det mesta. Hon är en riktig grymtare. Senast sov jag ju knappt något så länge Kevin sov i vårt rum. Det är synd att jag består av kombon dålig på att sova + behov av mycket sömn. Och så har jag ju preggotidens superdåliga nätter i bagaget.

Vaggan är dekorerad med en ljusslinga.

Nå vi ska se hur det utvecklas. Vissa bebisar börjar ju sova lite längre snuttar i något skede. Det hände aldrig med Kevin utan vi måste sömnskola honom. Hoppas hon skulle vara annorlunda på den fronten. Men jag meddelar sen när jag blir insane, hehehee.

Lämna gärna en kommentar om du också är en av dem som är tvungen att vakna flera gånger om natten. Det känns lättare att orka när man vet att vi är fler. Jag ska tänka på er inatt när Baby M äter.

Av någon orsak har jag under de senaste veckorna inte heller lyckats sova på dagen när hon sover.

6 kommenttia :

  1. Här vakar vi oxå! Yey (not so)

    VastaaPoista
  2. Här är jag, också vaken om nätterna :) Dessutom är vår baby, som blir två månader på lördag, en nattuggla och somnar till natten först någon gång mellan ett och två på natten. Dålig combo då dom äldre barnen ska till dagis till klockan nio.

    VastaaPoista
    Vastaukset
    1. Ojneeeeejjjj. Hoppas rytmen snart ändrar till lite tidigare. Det är faktiskt lite jobbigt när man har äldre barn som vaknar tidigt. Liksom också på veckoslut. Att fast bebin skulle sova så måste man ju ändå vara vaken. Kämpa på!

      Poista
  3. Här har vi en 10månaders bebis som väcker sin mamma! Mat o tutt o lite allmänt nattsnck mellan varven.

    VastaaPoista

Roligt att du kommenterar!