10.1.2018

Vår underbara Kevin 5,5 år

Jag har inte skrivit så mycket om vår förstfödde på bloggen. Mest för att han börjar vara så gammal så jag vill inte skriva en massa personliga saker om honom. En liten rapport tänkte jag ändå föreviga här på bloggen.

Vår underbara fjanttomte 5,5 år.

Vår underbara Kevin är nu 5,5 år och har fem månader av "storabrorskap" bakom sig. Det har inte varit några som helst problem med Melissas ankomst. Han säger att han nu äntligen känner sig som en storebror. Han brukar paija, pussa och prata med henne. Några gånger har han sagt: "Nu Melissa orkar jag inte höra på dig mera" när hon varit ljudlig en stund.

Syster och bror tittar på Youtube.

Han stora intresse har varit att "bygga saker". Det har lite lugnat ner sig nu men ännu för en månad sedan skulle han konstant limma och tejpa. Han ville bygga något av allt. Han hittade ett skräp på marken och ba "Vad sku man kunna bygga av det här?". Vi är givetvis glada och stolta över att han är så himla kreativ men lite gråa hår fick vi nog. Vi är ju inte särdeles bra på att bygga och pyssla.

Vi undrar också vems gener han egentligen fått när han är så smart. Han har kunnat alla bokstäver redan länge och nu har han lyckats skriva på egen hand. Det kanske har saknats lite bokstäver och så men man har ändå förstått vad han skrivit.

Skjortan avigt och bakfram och moddeleran i högsta hugg.

Nu har vi också spelat ett matematik-spel som han fick i gåva av sin gudmor för några år sedan. Han räknar plus och minus på fingrarna och jag ba: "Är det där mitt barn??". Jag har aldrig varit särdeles bra på matematik. Jag är nog bra på siffror då det gäller noggrannhet typ, bokföring och excel-tabeller men inte rakt av att räkna.

Vi misstänker att Kevin har ärvt mycket av sin Fafa. Han var en mästare på att bygga och reparera och det är synd att han inte finns längre så de kunde ägna sig åt den gemensamma hobbyn i Fafas verkstad. Fafa var även bra på siffror och bokstäver så möjligen har han också ärvt lite av det av sin Fafa.

Han har också ett välutvecklat språk och använder ibland finare ord än vi vuxna. Han vägrar fortfarande att tala finska fast han nog kan språket. Ibland kan han härma efter mig när jag talar och på så sätt har vi fått lockat ut lite finska ur honom.

Bagaren.

De som följt med min blogg en längre tid vet om Kevins kärlek till bilar. Ända sedan han var två år gammal har han kunnat ungefär alla bilmärken och intresset har konstant varit stort. Men nu har bilarna lite glömts bort. Han talar inte längre om dem och leker inte heller nästan alls med sina småbilar.

Kevin är annars också ett speciellt barn. Han säger att han inte tycker om "barnmusik". Han vill hellre lyssna på Despacito och Gangnam style än Arne Alligator. MGP älskar han för barnen sjunger ganska poppiga låtar.

Fast han alltid älskar bilar så har han aldrig varit speciellt förtjust i Blixten McQueen. Varför ska en bil liksom ha ögon och tala? Det är riktiga bilar, Top Gear och Tekniikan Maailma som gäller.

Soffhäng.

I höstas började han sin första hobby, gymnastik för 4-5 åringar. Den ordnas i samma jumppasal som dagisets jumppa och där finns många från hans dagisgrupp (också han bästa vän). Det var en svår början precis som vi gissade men sakta har han blivit varm i kläderna. Där brukar han också säga att han hellre skulle lyfta tyngder än leka rörelselekar. Hippa hatar han, det deltar han inte i.

Halloween varade i många månader hos oss. En riktig halloweengalning.

Har är fortfarande ljudkänslig och känslig överlag men det känns som han allt mer lär sig hantera den egenskapen. Han blir nog rädd om någon skriker för det brukar vi inte göra här hemma, men han börjar inte storgråta längre.

Chokobollar in the making.

På dagis har han många vänner och de är väldigt viktiga för honom och vi talar mycket om dem här hemma också. Hans sociala färdigheter utvecklas hela tiden.

Han har humor och skrattar mycket här hemma, i synnerhet åt sina egna skämt och det får oss andra att skratta. En riktig glädjespridare.

Nästa vecka ordnas det förskoleinfo på dagis. Att han ska börja förskolan i höst får mig att känna ett stygn sorg i hjärtat. Han växer upp så snabbt.

Kulinaristen. Han har dock blivit mer kinkig med maten när han förut åt vad som helst.


Ei kommentteja :

Lähetä kommentti

Roligt att du kommenterar!