27.2.2018

Äta själv!

Igår var jag på Familjehuset Betania och lyssnade på babystyrd matintroduktion. Det var mycket intressant och jag blev inspirerad att låta Melissa äta allt mer själv. Hon har nog fått "naksun", gurka och hårt bröd. Men det finns ju så mycket fördelar med att babyn äter själv. Nackdelen är klottet. Jag hade glömt hur klottigt det blir. Måste bara försöka komma ihåg att det går över.

Melissa verkar mycket gladare när hon får gnaga på något själv än när vi matar henne (fast fruktpuré äter hon nog med god aptit). Jag tänkte göra broiler- och köttfärspötkön åt henne. Tydligen kan hon bra öva på att äta pasta och ris kan man ge i form av pötkön (som sushi).

Hade också den omtalade Samasta padasta-boken reserverad på bibban och hämtade den igår. Det skulle ju vara så himla behändigt om hela familjen kan äta samma mat. Synd bara är jag inte så intresserad av matlagning och recept men jag ska nog försöka få till stånd några nya rätter. Undrar vad den kräsna femåringen säger om saken. Han som förut åt allt med god aptit har någon underlig fas då allt är YÖK. Suck.

Hon ville inte alls ha gröt till frukost. När hon fick banan så var hon väldigt nöjd. Men ugh så klottigt.

Köpte denna på Ipanainen igår. Babyn kan själv äta t.ex. gröt eller smoothie från den.

Detta blev kvar efter bananmassakern. Hon fick nog i sig kanske hälften. 

Jag köpte också plastkorkar till klämmisar (ni vet smoothiepåsar som säljs i butiken). Dessa gör så att babyn inte kan trycka ut och klotta utan måste suga ut innehållet.

Inspirerande bok.

26.2.2018

Roadtripveckan

På grund av min mammas och hennes mans resa så har jag fått ha hennes bil i över en vecka. Vilken lyx! Så lätt att fara iväg och jag har nog varit mer aktiv än jag egentligen skulle orka. Jag har tagit tillfället i akt och haft en massa program. I kväll returnerade jag bilen och nu får Melissa och jag vila lite, hahaa.

Men det har varit väldigt roligt och jag har hunnit träffa många vänner. Bland annat alla mina tre brudfrämmor på en och samma vecka. Det är sällsynt det när två av dem bor lite längre bort.

Mammas härliga Ford. Så bra att köra med!

Förra måndagen fotade vi preggofoton hos Catzo. Melissa och jag agerade assistenter.

På tisdagen hade vi rådgivning och efter det körde vi till Easton för att handla lite.

Som bonus fick jag träffa fina vänner på stan på tisdag kväll. Bilen hade dock inget med den dejten att göra.

Härligt körväder. Sol alla dagar.

På onsdag körde vi till Brunnsparken och fikade på Carusel med vän plus hennes barn.

Ute var det soligt och kallt.

Hon var en duktig roadtrippare. Klagade inte fast dagssömnerna blev rubbade.

På torsdag träffade vi vän plus bebis i Borgå. Näsdukspaketen var pop.

På hemvägen stannade vi på 3jorns studio och hängde där en stund.

Melissa borde definitivt fotas på studion snart!

Jobbar med pappa.

Vår Emmaljunga var på garantiservice i Varisto så dit körde vi två gånger fram och tillbaka.

På fredag stannade jag i Ikea på hemvägen från Varisto. Måste knyta fast henne i kärran med min halsduk.

En trött turnerare.

Idag var vi ännu till Familjehuset Betania i Rödbergen. På hemvägen stannade vi på Ipanainen i Hagnäs.
Det har varit en flängig men väldigt bra vecka. Synd att jag inte alltid har bil. Jag skulle nog vara mer aktiv då. Men nu ska vi bara vara i några dagar.

24.2.2018

Kyla + handtvätt = AUTCH!

Jag har alltid haft atopisk hud men jag har inte haft hemskt mycket problem med huden de senaste åren. Något eksem ibland men inte desto mer. Men nu har jag i några veckor haft OTROLIGT torr hud på händerna. Alltså riktigt så att huden är rödflammig, den svider under vatten och tar liksom lite ont hela tiden.

Jag antar att detta beror på kombinationen kyla och handtvätt. Jag har nämligen tvättat händer som en dåre de senaste veckorna. Dels för att jag varit lite snorig och inte vill smitta men också för att det är influensatider och vi har en bebis här hemma. Jag har nog aldrig tvättat händer lika mycket som nu. Och om jag går utan handskar ute ens en liten stund så blir det värre. Så hanskarna måste jag alltid komma ihåg. Till och med när jag går ut på balkongen och vaggar Melissas vagn.

Jag har smörjt blå Bebanthen på de röda partierna och till natten har jag smörjt rikligt med e-vitaminsmörja och så har jag sovit med bomullshandskar. Vilket har passat bra för vårt sovrum har varit svinkallt nu. Känns som det hjälper lite men om jag glömmer smörja så blir det värre genast.

Så jag frågar er igen. Har ni några bra tips för handvård? Jag har mest smörjat in händerna med vanlig handkräm ibland om vintrarna men inte tänkt på saken desto mer.

Mina händer väntar på varmare tider.

22.2.2018

Aj det är så här det är att vara sådär vanligt trött!

Jag skrev igår att jag känner mig lite trött nu när Melissa börjat vakna klockan 8 i stället för klockan 10. Och att jag längtat efter kaffe fast jag egentligen inte tycker om kaffe och inte druckit det sen slutet av graviditeten.

Nå. Idag drack jag en kopp kaffe på 3jorns studio när vi hälsade på där en sväng med Melissa. Inte var det ju gott. Och nog for ju magen lite sekaisin.

Men fast jag är trött så har jag många gånger tänkt: Aaaah det är så HÄR det är att vara sådär vanligt trött!!

För nu känns tröttheten mest genom att ögonlocken svider och jag börjar gäspa.

Den tröttheten jag kände tidigare (i samband med min depression) kändes som hela kroppen skulle ha varit omlindad i tjock sirap. Varenda liten grej kändes som att bestiga Mount Everest. Och därför hade jag inte lust att göra något heller. Jag gjorde det jag var tvungen att göra och sen var jag helt slutkörd. Inte var livet ju hemskt roligt då.

Tröttheten jag känner nu är något helt annat. Jag kan funktionera normalt. Jag orkar med saker. Jag vill göra saker. Jag tycker grejer känns roliga istället för att det känns som måsten.

Visst lever jag ett helt annorlunda liv nu när jag är mammaledig. Utan massor tider att passa, utan att springa runt med andan i halsen. Så denna ledighet har varit guld värd. Men jag tycker att det började svänga redan innan jag blev ledig. Åtminstone fick jag lusten att göra saker tillbaka.

Jag njuter. Njuter av att få mig själv tillbaka igen. Jag vet inte om processen är färdig men jag är på väg åt rätt håll.

På 3jorns studio.

21.2.2018

Kaffetanden värker?

Jag har inte druckit kaffe sedan slutet av min graviditet. Så ungefär på åtta månader. Jag började må illa av kaffet när jag var gravid så jag bytte till te. Och det har jag fortsatt med. Och jag har klarat mig bra.

 Jag tycker egentligen inte om kaffe hemskt mycket men det är nu bara en vana att dricka det. Nu när jag inte varit på jobbet så har det varit lätt att vara utan. Jag har alltid fått ett svagt illamående efter att jag druckit kaffe och min mage har alltid blivit orolig. Så det har varit skönt att vara utan. 

Men NU! Nu har jag för första gången känt att jag skulle villa dricka kaffe. Jag har inte riktigt vant mig att vakna vid åtta som Melissa nu har börjar göra de senaste veckorna. Jag har ju fått sova till 10 och domdär morgontimmarnas sömn har betytt mycket. Så jag har varit lite trött och kanske jag därför saknar kaffet. 

Men finns det något kaffe som är skonsamt för magen? Vi har alltid druckit helt perus Juhla Mokka och Presidentti. Om någon annan sort skulle passa bättre?

Jag drömmer också om en ny kaffekokare. En som skulle koka riktigt gott kaffe. Har ni tips på bra kokare?


En kanna te som jag drack på Café Carusel idag.

15.2.2018

More is more?

Ljusrött är ju en av mina favoritfärger. Jag vill påpeka att jag inte har något minne av att jag skulle ha tyckt om ljusrött när jag var liten. Jag tror blå man min favoritfärg. Men nu som vuxen älskar jag ljusrött. Och nu när jag har en dotter så klär jag henne i en del ljusrött. 

Men idag blev det lite väl mycket ljusrött. Men vi matchade åtminstone, hah. Melissa hade på sig ljusröd body och dregellapp. Pink halare. Ljusröd haklapp på caféet. Och jag hade ljusröd tröja. 

Sen gick jag och köpte två pipon åt Mello. Ljusröda såklart! Ääääh!

Jag slår vad om att när Melissa växer så kommer hon inte att tycka om ljusrött. Kanske får hon överdos som baby, hahaaa. 



14.2.2018

Sexmånaders Melissa



Nu är hon redan ett halvt år gammal. Jestas!

Hon börjar ha lite åsikter och ska hela tiden påta på allt hon kommer åt.



Hon har börjat äta med god aptit. Ibland äter hon en hel burk varm mat. Just nu äter hon bara färdig burkmat eftersom hon vägrade äta den jag gjorde. I synnerhet den som innehöll kött. Hon äter fyra mål om dagen.

Den här minen är hennes nya juttu.

Hon har fått gnaga på gurkstavar och tränar på att äta med händerna med hjälp av "naksun".

Hon sitter nu i Tripp Trappen med sitt Babyset. Vi satte också hennes Playtray-bricka på stolen. Hon sitter inte hemskt stadigt men vi kunde inte mata henne i Newborn-setet längre för maten for i halsen. Hennes största hobby när hon sitter i matstolen är att fälla saker på golvet. Man får hela tiden plocka upp grejer.



Hon är fortfarande nöjd men kräver nog mer närvaro. Hon kan börja skrika om hon blir ensam i vardagsrummet och om ingen annan är där. Om hon märker det.



Hon rör sig baklänges längs golven. Nu är hennes mage en bra indikator på om man måste dammsuga eller ej.



Hon är ljudlig och har mycket ärende. Hon kan vråla lite på skoj och sjunger opera ibland.



Hennes dagsrytm är fortfarande ganska lika, dvs. att hon är sömnig med två timmars mellanrum. Men hennes morgon börjar tidigare. I ett halvt år sov vi till 10 men nu vaknar hon oftast åtta. När hon vaknade 10 kändes dagen jättekort men nu när hon vaknar 8 kan dagen nog ibland kännas lång om vi bara är hemma.



Hennes dagssömner är bättre och hon kan ibland sova 1,5 h i sträck utan att man behöver gunga vagnen.



Hon sover ännu i vaggan i vårt sovrum. Men jag tror att vi borde sätta lite fart på vårt ommöblerande. Senast när hon kan sätta sig upp så funkar inte vaggan mer och hon måste flyttas till spjälsängen i hennes eget rum.



En natt sov hon till sju på morgonen utan att äta. Oftast äter hon vid fyra. Men jag har börjat testa med att bara sätta tutten i munnen när hon vaknar och ibland fortsätter hon sova.



Hon verkar nöjdast när hela familjen är hemma och Kevin pratar mycket med henne. Kanske är jag tråkigt sällskap på dagarna?



Hon har fortfarande storkbetten både i pannan och nacken.

Hon är 68 cm lång och väger 9435 gr. Hon använder kläder i storlek 68 och 74.






12.2.2018

Nästan euforisk efter veckoslutet

En grej som ändrat efter att man fått barn är nog att man får sina kicksin av mycket mindre saker än förut. Det krävdes liksom mera tidigare. Här kommer det jag fått kicksin av under denna fartfyllda helg:

- Att få sova en natt i lugn och ro utan att bli väckt. Herregud så härligt! Liksom helt utopistiskt härligt. Natten mellan fredag och lördag sov jag i arbetsrummet. Försöker göra det en gång i veckan. Tänk att det finns människor som får sova i lugn och ro varje natt!

- Att få göra sin fastlagsbulle själv. Med MASSOR grädde. Butiks- och cafébullarna har oftast helt fel proportioner. För mycket bulla och för lite grädde.

- Att få fara ut och skida med sin femåring. Inte en enda raivare. Bara glada miner och prat om hur bra han är.

- Att sedan få fara själv ut i spåret. Helt ensam för en stund. Frisk luft och ordentligt flås. Att tejpen under skidorna fortfarande håller fästet perfekt.

- Att få gå på två kalas under en helg. Att få träffa släktingar och också folk i samma livssituation.

- Att femåringen vågar göra något jag inte trodde han skulle våga. Att han blivit så modig. Att få heja på sitt barn i en skidtävling. Att barnet inte bryr sig om placeringen utan är urstolt över sin medalj och sin godispåse som han fick efter att han kommit över mållinjen. Och överlag att det är så lätt att göra saker med en femåring. Den absolut bästa åldern hittills!

- Att man får sitta i soffan och smutta på rödvin och se på några av sina absoluta favoritprogram, Melodifestivalen och Bron.

- Att projektet hemma tar ett litet steg framåt i och med nytt arbetsbord. Att man hittar just det arbetsbordet man letat efter begagnat på Tori.fi och dessutom i samma stadsdel där man själv bor.

- Att dottern plötsligt äter hela burkar med mat. Och dessutom sover en hel natt utan att äta. En gång var jag tvungen att stoppa tutten i munnen. Helt otroligt sådana kicksin man får av en sådan överraskning.

Ja. Ni fattar. Jag är nästan euforisk efter veckoslutet. Men också lite trött efter allt program vi haft. Tur att det är måndag idag och jag får vila.

Äntligen ett arbetsbord. Nu ska ännu 3jorn få sin dator och sina grejer flyttade till bordet (det är min gamla dator som står där nu) så kanske vi sedan kommer åt att måla väggen i Kevins nya rum.

Så här ska det vara!!!

I spåret med barnet.

I spåret helt för mig själv.

På kalas.

Småkusiner i samma ålder.
Lillskidaren väntar på sin start.

Snart bär det av.

Han bara skrattade.
Stolt!


På kalas igen. Tur att man får hjälp när man har händerna fulla :D 

Dom här två!

En bebis som inte ätit på hela natten.