21.3.2018

Den vinnande formeln för många ensamdagar med (sjuka) barn


Ganska mycket kaffe gick det år under lördag och söndag.

HELLOU!!! Jag klarade veckoslutet! Alla är i liv och ingen har tappat vettet. Whohoooo!

Jag skrev senast att Kevin blev sjuk förra onsdagen och jag hoppades han skulle vara frisk till veckoslutet då jag skulle vara ensam med barnen över natten pga 3jorns fotokeikka i Estland. Nå, Kevin hade feber torsdag och fredag men inte efter det. Han for ändå först idag, onsdag, till dagis. Stackarn var helt slut och svag och hade inte någon aptit. Först i måndags började han äta lite.

I två dagar var han sådan.

Det här med sjuka barn är ju verkligen ett undantagstillstånd i vår familj. Det är lika nytt varje gång för vi är så ovana. Jag tror Kevin själv blev ganska skrämd i onsdags när han själv märkte att han inte mådde så bra. Han och hans kompis hade tillsammans konstaterat på dagis att nu blir han nog sjuk. Och den enda sjukan han minns är spysjukan som han hade för ett år sen. Han är liksom helt "never forget the spysjukan"! Men när han insåg att feber är en annan sak så slappnade han av lite.

Jag grävde fram klossarna åt henne.

Men veckoslutet gick alltså väldigt bra trots sjukdomar. Barnen var jätte snälla och gulliga. Det var så klart ganska tråkigt när vi inte kunde göra så mycket. Och jag började nog efter sex dagar hemma med barnen känna att det ska bli skönt att återgå till vardagen.

Jag har nog tittat ganska mycket på Ninjago.

Värsta var kanske just den där ena natten när 3jorn var borta. Melissa har haft lös mage snart i två veckor. Från att ha hård mage gick hon till den andra ytterligheten. På natten måste man byta blöja på henne 1-3 gånger. Hon har inte bajsat nattetid på måååånga månader. Så då på natten hade jag nog en känsla av att jag snart mister vettet om jag inte får sova. Vi har ju många dåliga nätter i bagaget nu. Vet inte riktigt vad det är med henne, någon bobba, tänder eller kanske hon börjat reagera på mjölk? Om inte det snart lättar så för jag nog henne till läkaren.

Söta!
Denna grävdes fram ur dammhögen.

På söndag orkade han dekorera lite påskris.

Annars har Melissa varit supernöjd med att ha sin brorsa hemma på dagarna. Hon är ju nöjd bara hon får ligga och titta på honom. Sin stora idol. Och Kevin var till stor hjälp med Melissa när jag var ensam med barnen. Så jag är riktigt nöjd med allas vår insats.

Ljuvliga.

Det som hjälpte mig att orka alla dessa ensamdagar med barnen (3jorn jobbar som en dåre för tillfället) var nog de hjälpande händer som vi har runt oss. På lördag var min mamma här på dagen så jag åkte till Bauhaus för att köpa lampor varefter jag promenerade i solen och vädrades lite.

På väg till Bauhaus.
Här i Nordsjö finns mycket fina ställen att promenera på.
Promenerade längs playan och sedan till Catzos och min skumppaklippa.
Det var mycket folk på isen.
Ännu en kaffe i solen innan jag körde tillbaka hem.

På söndag tog min mamma och hennes man barnen hem till sig för några timmar på eftermiddagen så 3jorn och jag kunde sova. 3jorn hade vakat hela natten innan och jag hade nog också vakat mer än sovit.

3jorn kom hem och slocknade i Kevins säng. Hahaa!

På måndag kom svärmor hit och jag gick ut på en skogspromenad. På tisdag fick Kevin hänga hos svärmor medan vi andra for till Ikea för att fixa de sista möblerna. All denna hjälp har verkligen varit guld värd. Kanske det är därför ingen har tappat vettet?

På måndag var det lite mer grått promenadväder.
Han fick en uppgiftsbok av famo som var pop.
Så nu igen känner jag mig nog lite som en supermorsa. Job well done säger jag och klappar mig själv på axeln. Nu kan jag konstatera att den vinnande formeln för överlevnad var hjälpande händer, kaffe och supergulliga barn.




Ei kommentteja :

Lähetä kommentti

Roligt att du kommenterar!