11.6.2018

En arg sömnig morsa öppnar sig lite

En trött hemmamamma här hej! I april började ju Melissas sömn fela och nu känner jag att jag börjar vara riktigt riktigt trött. En av de sakerna jag var mest rädd för när vi skulle få en bebis igen var det att vi inte skulle få sova. Så traumatiserad var jag av Kevins babytid och jag klarar sömnbrist väldigt dåligt. Men vi har ju haft otrolig tur med Melissa... Det första halva året... Men nu har vi sovit dåligt i många månader.



Det är hela tiden något. Först fick hon tänder och sov inte. Sen hade hon magproblem och sov inte. Sen lärde hon sig att ställa sig upp och skulle hålla på med det i sängen hela tiden. Nu har det lugnat ner sig men nu får hon tänder igen. Plus att hon börjat vakna frikin sex på morgonen! ARGH! Hennes rytm håller också på och skiftar och jag har ingen aning om hon borde sova två eller tre dagssömner. Hon äter inte heller ordentligt och hon har en del magproblem.

Jag minns inte att jag skulle ha sovit en enda lång sammanhängande natt på några månader. Förr sov jag en natt i veckan i arbetsrummet och det gjorde att jag orkade. Men nu har det inte blivit av. 3jorn har skött mycket av nätterna men jag kan ändå inte sova ordentligt. Och nu märker man att han också börjar vara jävligt trött. Han klarar ändå sömnbrist bättre än jag.

Igår nådde min sömnbrist sin kulmen. Jag var ute på 40-årsfest på fredag. Drack inte ens mycket och var hemma relativt tidigt men jag mådde helt otroligt dåligt följande dag. Inte på grund av krabbis utan på grund av att jag var så trött. Det kändes som huvudet skulle vara fyllt av bomull och som min kropp skulle vara tung som bly. Jag hade absolut inget tålamod och var arg. Och det går ju sedan tyvärr ut över Kevin som annars också har en lite tyngre fas nu plus att Melissa kräver mer än förr. Och det är ju absolut inte hans fel att vi är så trötta. Stackars han.



Min höjdpunkt igår var när vi var i Angry Birds parken och jag hittade ett ställe därifrån Melissa inte kunde rymma och satt bredvid och bara stirrade ut i tomheten. Jag behövde inte göra något just då och det var ingen som krävde något av mig just då. Melissa bara kollade på allt som hände runt henne. Herregud så skönt.



Så smekmånaden är definitivt förbi. Jag har drömt om att få barnfri tid tillsammans med 3jorn. Att vi skulle få sova i fred en natt och hinna föra en vettig diskussion men just nu har alla så himla mycket på gång. Vi har semester i fem veckor och jag är redan rädd vad det ska bli till. Vi har inga större planer för semestern eftersom vi har en resa i september. Kommer vi att vara i luven på varandra? Redan ett veckoslut gör att man är psykiskt helt slut.

Det är synd att familjelivet ska bli så här. Det ska ju vara roligt att vara tillsammans men när man är trött är inget roligt och det mesta känns bara jobbigt. Ugh.

Det var päivän avautuminen. Tack, jag känner mig lite bättre nu när jag fått spy ut lite. Sen någon gång när Melissa är äldre och sover så kan jag gå tillbaka och läsa detta och känna att livet är ganska skönt. Hah. Hoppas den tiden kommer snart! Jag har ofta läst om Kevins babytid då han inte sov och undrat hur vi orkat. Men vi klarade det. 

5 kommenttia :

  1. Kirjoittaja on poistanut tämän kommentin.

    VastaaPoista
  2. Va fint o härligt att du skriver. Lever med en trotsig överenergisk snart 5 åring o en 3 måning...å känner ungefär precis samma. Både med arghet på äldre o semester.... å har konstant dåligt samvete. Älskar de stunder då lillis lugn o nära. Men då hela familjen hemma..så aktivt o så trötta föräldrar...

    VastaaPoista
  3. Alla sympatier till er - det är tungt att vara trött. Vi har lite större barn och är inte längre trötta, men vi har en väldigt trotsig fyraåring. Ibland, när vi känner att en dag håller på att spåra ur, delar vi på oss, så att båda vi vuxna tar varsitt barn och sätter allt fokus på bara det barnet. Det funkar så gott som alltid och en situation som känts tuff lugnar ner sig. I praktiken brukar det betyda att jag tar det större barnet och så hittar vi på något som vi båda på riktigt tycker är kul medan min man brukar ta det mindre, mer krävande, barnet. Han har längre stubin och står bättre ut med att t.ex. bara hänga vid sandlådan. Även om vi vuxna oftast hellre skulle umgås tillsammans, har det här visat sig vara ett bra system som hjälper oss alla och har gjort många svåra dagar lättare. Och ja, jag känner ingen den där rädslan för att klara så mycket ledig tid. Det känns hemskt att oroa sig för det, men med små barn, trötthet och kaos kan det ändå vara en verklig känsla

    VastaaPoista
  4. Jag har inte fått några aviseringar om era kommentarer! Förlåt att jag inte svarat förrän nu :(

    Anonym - Jepp I feel you! Kanske också ni kunde göra som Maria här tipsar! Hoppas ni ändå får en riktigt bra sommar! OM några somrar har vi redan större barn och livet är helt annorlunda :)

    Maria - Det där är ett jättebra tips! Vi brukar faktiskt göra så att vi delar på oss men vi måste komma ihåg det också under semesterveckorna. Då blir det ju lätt så att man muka ska göra allt tillsammans. Jag tycker det är superroligt att göra något med snart sexåringen på tumis, han är så vettig och smart. Och sen är det ibland jätteskönt att vara med den lilla som kräver en annorlunda närvaro. Det är roligt med den omväxlingen. Hoppas ni får en riktigt skön sommar!

    VastaaPoista

Roligt att du kommenterar!